Hårdare granskning när kvinnor gör fel ?

Anita Bråkenhielm, fd landshövding i Kalmar län, tycker jag har en del intressanta aspekter i en debattartikel i Sv D. F d Gotlandslandshövdingen Marianne Samuelsson klantade förvisso till det ordentligt för sig och blev alltför insnärjd för att sitta kvar men icke desto mindre tycker jag att rubricerade fråga är adekvat att ställa. Dessutom tycker jag att tjänstemannen som gjorde den hemliga inspelningen kommit för lindrigt undan. Han ( för det är väl en man ) framställs i debatten snarast som modig och rättrådig. I mina ögon en skitstövel och ynkrygg. Hur skulle våra arbetsplatser se ut om inspelningar av interna möten blev vanligt förekommande ? Det skulle kunna leda till att inga möten hålls och inga tjänstemän tillåts delta i beslutsprocessen. Chefen skulle ta alla beslut rakt av. Är det ett önskvärt scenario ? Nej, det tycker inte jag heller.

Högsäkerhetsavdelningar - pengar i sjön

I veckan öppnar den första av Kriminalvårdens tre nya högsäkerhetsavdelningar som är en direkt följd av de många och våldsamma rymningarna under 2004. Men rymningarna från de tunga anstalterna har upphört – det räckte med nya staket och bättre rutiner.
Rymningarna från landets slutna anstalter har minskat – utan nya bunkrar – från flera stycken per månad under 2000-talets första år till endast två hittills under 2009. Från de nio säkraste anstalterna har ingen rymt på flera år.
Denna utveckling får ses som ett gott betyg till Kriminalvården.

Bara högsäkerhetsavdelningen på Kumla som öppnar denna vecka har kostat 250 miljoner.
Till det kommer ytterligare en avdelning vid Hall och en vid Saltvik.
För slöseriet kan förre justitieministern Tomas Bodström lastas. Det var han som "sköt från höften" i ivern att visa politisk handlingskraft. Vad hade inte kunnat åstadkommas i verksamhetsutveckling för alla dessa miljoner ?

Semestern slut - börjar med ett återbud

Så är det vanlig vardag igen. Semestern har i sin helhet tillbringats här hemma. Det känns alldeles rätt. Det här är min miljö och här trivs jag allra bäst.Här känner jag till allt och klarar det mesta på egen hand.

Apropå att klara mig på egen hand. Idag har jag för första gången givit återbud till en föreläsning. Jag var inbjuden att i januari 2010 föreläsa under rubriken " neuropsykiatriska funktionshinder - missbruk - kriminalitet ". Föreläsningen ingår i en serie s. k. inspirationsföreläsningar arrangerade av Regionförbundet Örebro och som riktar sig till personal inom psykiatri och socialtjänt i Örebro län. Ett synnerligen angeläget område att sprida kunskap om. Varför jag ger återbud ? Jag har lyssnat på kroppen. Hur svårt det än är att acceptera att de åtta år som gått sedan min stroke allt mera börjar ta ut sin rätt så måste jag inse mina begränsningar. Själva föreläsandet älskar jag och har inga problem med. Det som tar emot och frestar på från tid till annan är de praktiska arrangemangen runt omkring. Olika typer av förberedelsearbete, att resa, att vistas i nya okända miljöer, att trängas bland mycket människor, att känna någon form av osäkerhet. Det är i dessa sammanhang som mina begränsningar gör sig mest påminda och jag vill helst inte bli påmind.

Det är härligt med goda vänner

I helgen har vi haft besök av Arne och Ellika, vänner som jag ofta träffade i "mitt tidigare liv". Efter att inte ha träffats de senaste 15 åren så var det nu dags. Så rätt det kändes. Det är härligt att träffa gamla vänner som du inte sett på 15 år men ändå känns det som vi sågs igår.
Vi avnjöt en ljuvlig middag i vårt nyuppförda växthus, samtalade oss genom sommarkvällen och efter en god natts sömn intog vi en härlig frukost utomhus. Tyvärr så ville inte vår kamera fungera så ev. bilder får avvakta till dess vi fått sådana oss tillskickade av Arne som hade en fungerande kamera.
Självklart ska vi träffas igen.

Walter Cronkite - " that´s the way it is "

Har idag som brukligt tittat på mitt absoluta favoritprogram på TV, CBS News " 60 minutes ". Dagens program ägnades åt den legendariske Walter Cronkite som nyligen avled, 92 år gammal. Vilken fantastisk människa ! Han torde vara det nyhetsankare som haft mest inflytande och mest påverkat sin samtid. Han var den som det amerikanska folket lutade sig mot i tider av oro och uppskakande händelser. För många viktigare än presidenten.

Ingen journalist torde som honom ha påverkat det politiska livet och världens ledare. För att inte tala om hur han påverkade opinionen och det amerikanska folket.
Ändå använde han sig av små medel och ställde sig aldrig själv i centrum utan förmedlade nyheter, stora som små, kort, korrekt och sakligt.
Jag måste hitta källor att lära mig mera om denne man och hans livsgärning.
Han avslutade alltid sina nyhetsuppläsningar med orden " that´s the way it is ".

Slumpen, eller är det O-dagen ?

-Jag är intresserad av trav och spel på trav. Noterar idag en egenhet vid tävlingarna i Århus, Danmark. Samtliga 49 hästar som startar inom V5, lopp 3-7, har ett namn som börjar på bokstaven O. Förvisso inte den viktigaste av iakttagelser att göra, men icke desto mindre. Visst ter det sig märkligt ?

HBT-frågor lågprioriterade i Kriminalvården

Läser en artikel i Aftonbladet om att vara bög på kåken. Jag som själv arbetat 34 år i Kriminalvården ska villigt tillstå att HBT-frågorna inte bara sällan, utan snarast aldrig, varit uppe till diskussion. I vart fall inte under min mest aktiva tid. Att det fortfarande idag är så finner jag dock beklagligt. Ska jag tro vad sagda artikel uttrycker så undandrar sig Kriminalvården att ens delta i en paneldebatt under Pridefestivalen.

Varför ? Ja, jag kan i vart fall inte hitta ett enda vettigt argument för att inte ens vilja debattera dessa frågor. Agerandet ter sig än mera märkligt eftersom jag i vår personaltidning kunnat läsa att Kriminalvårdspersonal ska medverka i Prideparaden.

Money talks. Någon som är överraskad ?

GOTLAND. Det är skillnad på folk och folk – även om de bara bor några kilometer från varandra.
Pensionärsparet Ärlebäck fick ingen dispens från strandskyddet när de ville bygga hus.
Men för storföretagaren Max Hansson gjorde Gotlands landshövding Marianne Samuelsson ett undantag.

För 15 år sedan hade Marianne Samuelsson andra ideal. 1995 – som språkrör för Miljöpartiet – var hon en av strandskyddets förkämpar och la en motion om att det skulle stärkas.

Hanssons företag har drygt 600 anställda i fyra länder och huvudkontor i Visby. Man behöver inte vara ett geni för att inse att han är viktig för Gotland.
Det har Marianne Samuelsson förstått. Däremot finns tjänstemän på länsstyrelsen på Gotland som inte delar chefens inställning om att man bör visa särskild hänsyn till personer av Hanssons vikt.
Rätt eller fel ? Ja säg det, så här kan tillvaron te sig när du inte både kan vara trogen dina ursprungliga ideal som ditt nuvarande uppdrag. Egentligen en omöjlig ekvation att som landshövding dels göra allt för ditt län samtidigt som du ska se till att lagar och regler efterföljs. Ibland måste det ena prioroteras före det andra. I kristider som dessa är det rätt klart vilken prioritering som görs.

Hur har då denna sorgliga historia kommit i dagen. Jo, genom att en tjänsteman vid Länsstyrelsen gjorde en hemlig bandinspelning vid ett möte som hölls i mars.
Förutom landshövdingen medverkade fyra andra anställda.
På bandet avslöjas Marianne Samuelssons verkliga skäl till att ge företagaren Max Hansson dispens från strandskyddet. På frågan om folk ska kunna behandlas olika så säger Samuelsson: ”Ja, det gör man i lagstiftningen i dag. Man måste ta hänsyn till (ohörbart) behövs, tycker jag i alla fall. Vi får ju inte tappa näringsmöjligheter. Vi får inte tappa det som är väldigt angeläget för att Gotland ska ha arbetstillfällen. Vi kan inte bara ha människor som vandrar på stranden. Det kan man ju inte överleva på.”

Att tjänstemän gör hemliga bandinspelningar av interna möten tycker jag är ett annat problem att fästa uppmärksamhet på i detta sammanhang. Vad kan sådana initiativ leda till ?

Hur länge orkar du leva utan att arbeta ?

Idag finns ingen exakt pensionsålder. Det är möjligt att börja ta ut allmän pension från 61 års ålder och en anställd har rätt att jobba till 67 års ålder.
Men redan nu finns politiska krav på att slutåldern ska höjas. "Arbetsgivarnas rätt att pensionera medarbetare äldre än 67 år måste avskaffas ", skrev två folkpartistiska riksdagsledamöter i höstas.
Och visst finns det skäl för att förmå svenskarna att jobba längre. I dag lever en svensk kvinna i genomsnitt till hon blir 83 år och mannen till 79 år. När den allmänna folkpensionen infördes 1913 och pensionsåldern då fastställdes till 67 år var medellivslängden 58 år för kvinnor och 56 för män.
Visst jobbar vi svenskar i genomsnitt betydligt längre upp i åren än i många andra länder. Och visst finns det tecken på att svenskarna jobbar lite längre än tidigare. I snitt slutar Medelsvensson vid 63,1 år. Men det är ändå bortåt 20 arbetsfria år kvar.
Bra så ? Nja, jag tycker i stället att man bör titta på möjligheterna att göra något riktigt bra av de arbetsfria åren. Även om vi lever längre så är det ju så att med tilltagande ålder så blir alternativen färre.
Om vi nu kan konstatera att vi i genomsnitt har 20 arbetsfria år så kanske det skulle stå oss fritt att ta ut dessa år vid de tillfällen vi önskar.Ja, enligt vissa regler förstås. Jag menar, utan regler i samhället så kan vi väl inte leva, eller... ?
20 arbetsfria år skulle kunna fördelas enligt följande:
- 5 år mellan 30-40 års ålder
- 10 år mellan 40-60 års ålder
- resterande 5 år vid 70 års ålder då du senast slutar arbeta.
Lever du sedan längre än till 75 år så är det ditt eget ansvar att ha ekonomiskt planerat för denna "överlevnad".
Låter detta som ett ogenomtänkt och långsökt resonemang. Kan så vara, men inne på fjärde semesterveckan i tankeinspirerande miljö så bär mig tankarna ibland längre än vad konventionen vanligtvis tillåter. Bara det är en befriande känsla.

Årets bragdguld klart ?

Sarah Sjöström, 15, slår simvärlden med häpnad - igen.
Som en torped forsade hon genom vattnet, och tog sitt allra första VM-guld - på rekordtiden 56,06 över 100 meter fjäril. Andra världsrekordet på två dagar. PUH !
Denna prestation , om någon, tycker jag har bragdstämpel så nu har SVD:s bragdjury ett enkelt arbete framför sig.

Ännu en svensk simdrottning - satsa på ungdomarna

Vilken sensation. Vilken härlig motvikt.
Sarah Sjöström, 15, satte idag världsrekord på 100 meter fjärilsim i semifinalheatet i VM i Rom. 56,44 är den nya rekordtiden.
Hon slog därmed det idag gällande världsrekord som har stått sig längst.
Inge de Bruijn från Holland satte det den 17 september år 2000 med tiden 56,61 i Sydney, Australien.
I morgon väntar final för Sarah.
Så underbart med en insats som denna så att vi också får se rubriker om att ungdomar kan lyckas i dagens tuffa tillvaro. I stället för rubriker som t ex "kriminella ungdomar kostar miljoner".
Vad är då framgångsreceptet ? Ja, jag är inte säker på att det finns ett entydigt svar MEN. Jag tror att en väg till framgång är att låta ungdomar få möjlighet att satsa på de områden där dom redan som unga är duktiga och har ett brinnande intresse för. Detta i stället för att försöka stöpa alla i samma form. Det måste inte handla om idrott. Det kan handla om teknik, IT, musik, att måla, att skriva, att vad som helst. Ta vara på tidig talang och uppmuntra tidiga intressen !

Svenska fångar missnöjda med mycket

Rätten att få äta surströmming. Attitydproblem hos personalen.
Det dräller in anmälningar till justitieombudsmannen (JO) från landets fängelser.
Trots en minskning på senare tid förväntas över 1 000 klagomål i år.

Bland fjolårets anmälningar finns klagomål som rör påstådda attitydproblem hos personalen och hot om kollektiv bestraffning. Men också ärenden av en lättare kaliber– som fången som vägrades äta surströmming med motiveringen att det var ett hot mot säkerheten och en annan som klagade på fängelsekioskens sortiment.

Med mer än 30 års erfarenhet av arbete inom Kriminalvården, mestadels som fängelsechef, så har jag förstås fått ett antal JO-anmälningar på mitt bord. Många motiverade men också ett antal av nonsenskaraktär. Dock tycker jag att det är lätt att förstå dessa klagomål då ju den som är fånge befinner sig i en mycket trång situation. Att skriva av sig genom JO-anmälningar kan vara ett sätt att hantera frustrationen. Det får ändå anses som ett förhållandevis sofistikerat sätt att uttrycka sitt missnöje.

Hur skulle jag hanterat en fånges begäran om att få äta surströmming ? Jag som är norrlänning, uppvuxen i Ådalen, surströmmingens hemland, och hängiven surströmmingsälskare. Ja, jag skulle nog inte avslagit begäran med hänvisning till att surströmmingsätandet skulle vara en säkerhetsrisk. Om man inte med säkerhetsrisk menade att icke surströmmingsälskande fångar skulle kunna ta anstöt och gå till någon form av protestaktion. Surströmmingsupproret, det skulle väl platsa i historieböckerna.

Med bara några veckor kvar till surströmmingspremiären så ter det sig än viktigare att hålla sig inom lagens råmärken.

Trädgårdsprojektet i hamn

Tack Camilla för att du kom med ideer och gav oss lösningar på hur vi skulle utforma vår trädgård, fortfarande med våra egna önskemål i grunden. Nu när allt är klart (i vart fall för i år) så kan vi konstatera att vi är helnöjda så väl med helheten som där ingående detaljer. På bilderna ses ett antal av förändringarna; växthus, nyanlagd grusgård, plattor ersatta med gårdsgrus, nya odlingsbänkar, planteringsbord, nymurad grill, grind, rosenrabatt, häckplanteringar, uppfräschat poolområde med kringliggande markarbeten .Utsikt mot Kilsbergen från poolen då mellanliggande skog gallrats av skogsägaren.
Man blir lätt lite filosofisk i sin trädgård. Just nu passerar denna tanke:
- Det finns två sätt att leva. Med trädgård och utan trädgård.
Vad kan då återstå att göra ? Ja, alltid något kan vi anta då en trädgård aldrig blir helt klar. En trädgård lever ju ett ständigt växlande liv vilket antagligen kommer att inspirera oss till ytterligare förändringar.

Ibland skäms jag över att vara svensk.

Hon: För sjuk för hemmet.
Han: För frisk för vårdrummet.
Efter 72 års äktenskap är Margit, 96, och John Aurells, 97, högsta önskan att få bo tillsammans efter att tvingats skiljas från varandra i april, men än syns ingen ljusning för paret i Malmö.
På Bellevue vårdhem har hon bott sedan april efter att ha legat åtta veckor på sjukhus efter en lunginflammation och hjärtinfarkt. Maken sedan 72 år var för frisk för att flytta med, och med en otillräcklig hemtjänst efter 

Margits behov är det omöjligt för henne att flytta hem. Själv känner sig John Aurell inte särskilt kry.
- Jag är inte så frisk, jag är blind på ena ögat och går dåligt, problem med magen har jag också.
Ändå krånglar han sig fram och tillbaka den 300 meter långa promenaden från parets gamla lägenhet med sin rullator två gånger om dagen.

Ja, när jag läser dylikt så skäms jag över att vara svensk. Visst, det finns regelverk och resursbrister men ändå vill jag att tjänstemän och andra som får dylika ärenden på sina bord för ställningstagande också tänker själva. Det kan väl inte vara så j...a svårt. Dom har kanske egna åldriga föräldrar. Dessutom blir dom ju själva gamla någon gång.

Jag har egen erfarenhet av detta att samtidigt vara både allt för sjuk och allt för frisk. Efter min stroke 2001 så var detta under de första tre åren ett återkommande scenario. Nu hade jag egen kraft och stöd av min familj som gjorde att jag bestämde mig för att avbryta alla diskussioner/strider med kommun och myndigheter i stöd- och hjälpärenden eftersom detta tog för mycket energi och kraft. Energi och kraft som jag i stället kunnat använda till att lära mig leva med mina funktionshinder och kunna utvecklas vidare som människa, vågat ta ny stora beslut i livet och sedan drygt 1 år helt skiftat spår i livet och bytt ut lägenhet i "trygga" staden Örebro till boende i underbar lantmiljö i en liten kommun, Lekeberg. 

Det senare en av de bästa mediciner jag kan tänka mig. Dessutom är det påtagligt hur mycket större förståelse jag möter i den lilla kommunen Lekeberg jämfört med storstaden Örebro.

Är man 96 och 97 år ter sig alternativen dock inte så många, därav min upprördhet över detta vidriga sätt att behandla människor.

Ett enat Europa - Ja visst, men hur vore det med ett enat Sverige ?

- Storregioner och Norrlands utarmning (2009-01-30).
- Mackdöden utarmar glesbygden (2009-03-06).
Under de två ovanstående rubrikerna har jag tidigare i år berört frågor som platsar under dagens rubrik.
Två framträdande slagord i den inhemska politiska debatten är "globalisering" och "ett enat Europa". Inte minst tydligt i dessa dagar då Sverige är ordförandeland i EU och Almedalsveckan nyss avslutats.
Jag tycker att det är en oroande utveckling att det blivit alltmera acceptabelt att politik ska handla om vad som händer och skall hända i storstadsområdena. Vad som händer utanför storstaden ter sig allt mera ointressant. Ett lysande exempel på detta är den pågående myggplågan i områden längs nedre Dalälven. Inte förrän daglig rapportering i media om eländet som här boende människor och djur utsätts för så vaknar Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen och uppmärksammar Regeringen på problemet och vips så kommer ett beslut om Bti-besprutning.

Tänk om denna plåga hade drabbat Stockholm och krognäringen vid Stureplan. Tror du då att det tagit så lång tid innan beslut eller att förberedelser och planering för hantering av myggplågan varit så bristfällig som det visat sig vara ?
Eller om Gotland hade drabbats i dessa tider där dels Almedalsveckan ägt rum och där nu Stockholmsveckan är i antågande. Stockholmsveckan som är en period i slutet av juli då stockholmare kan visa sitt idrottsintresse genom att vara i Båstad och på dagen se tennis och på kvällen beställa in en hela Cristal för 39.000:- på Peppes Bodega för att sedan fortsätta supa skallen av sig i Visby och slutligen landa i S:t Tropez om man inte redan kraschlandat.

Visst är det skillnad på storstad och landsbygd. Kanske ska vi som bor på landsbygden vara glada för att makteliten permanentar denna skillnad genom att med sitt tunnelseende helt enkelt strunta i vad som sker på landsbygden och ägna all sin kraft åt storstadsproblematiken. Någon borde väl ändå förstå vilken oerhörd tillgång landsbygden är för Sverige. Eller är det så illa så att makteliten tror att Stockholm skulle överleva utan resten av Sverige. Vi kanske skulle instifta en Landsbygdsvecka då alla band mellan Stockholm och övriga landet klipps av och se vad som återstår av huvudstaden därefter.

Litauen - moralens väktare ?

Litauen har efter många turer klubbat en kontroversiell morallag. Det ska nu bli olagligt att positivt beskriva vissa sexuella läggningar, samt bland annat spel och dobbel, hypnos, svordomar och annat ovårdat språk, dålig hygien och dåliga matvanor. Dåliga matvanor i ett land där vanligt folk i dagsläget knappt har mat för dagen ! Varför har man utelämnat dryckesvanor ?

Avsikten med allt detta skall vara att skydda barnen. Det låter som en tveksam skyddsmetod. Snarare kommer väl denna lag att begränsa barns möjligheter, både till att yttra sig och skaffa sig information vilket innebär att demokratiska grundprinciper sätts ur spel.

Samtidigt visar denna lag också hur olika våra grannländer kan vara i kulturbakgrund och grundläggande värderingar. Nu kommer förstås EU på olika sätt förkasta lagen och betrakta Litauen som ett bakåtsträvande land. Hur galna beslut som vi än tycker att ett land fattar så måste vi ändå förstå och respektera att besluten bottnar i det landets både historiska och kulturella bakgrund. Alla år under Sovjetflagg var knappast utvecklande för de baltiska staterna. Det blir ett grannlaga arbete att leda Litauen in på den "rätta" vägen.

Våra trevliga sommargäster

Försäkringskassan - De nya industriarbetarna

Kunden i centrum. Glöm det om du har med Försäkringskassan att göra.
Här är det effektivitet och produktion som gäller.
Beslut om föräldrapenning: 12 minuter.
Havandeskapspenning: 23 minuter

Handläggarna liknar det vid en industri. De har känslan av att avslag är mer meriterande än beviljanden. En handläggare grattades när han gjort extra många avslag – och antalet beslut påverkar lönen.

Varje år kollas handläggarnas verkningsgrad – hur mycket tid som gått i förhållande till den rekommenderade.
Och de siffrorna påverkar hur hög lön handläggaren får.

Enligt Henrik Mäkinen, styrekonom på Försäkringskassans huvudkontor, är produktionen den enskilt viktigaste faktorn vid lönesättning.

– Att leverera tjänster till kunder i stor mängd och med god kvalitet spelar störst roll vid lönesättning, säger han till Sydsvenskan.

Att leverera många tjänster i stor mängd och med god kvalitet kan vara en bra målsättning. Dock inte om du arbetar med människor vill jag påstå. Vi människor är ju också individer vilket gör att vi inte alla kan likställas med varandra. Därför ter sig Försäkringskassans anpassning till traditionell industriproduktion som både stötande och människofientlig.

Jag finner anledning att upprepa vad jag skrev i ett inlägg den 27 januari:
- Jag tror att det nu är läge för en drastisk omläggning som syftar något längre än till i morgon. Avveckla Försäkringskassa och Arbetsförmedling i dess nuvarande former och sammanför dessa myndigheters uppgifter med delar av kommunernas socialtjänst för att på detta sätt skapa EN stöd- och bidragsmyndighet. På detta sätt skulle många vinster göras. Den dåliga samverkan som idag finns mellan dessa olika verksamheter skulle inte längre ställa till trassel för kunden som idag bollas mellan olika instanser där man skyller på varandra och inte tar eget ansvar. Människor skulle inte längre behöva känna sig kränkta och som brickor i ett spel utan skulle ha möjlighet att samlat, till en instans, framlägga sina svårigheter och behov.

Tennis är roligt igen

Jag har under senare års tittande på, f f a herrtennis, tröttnat på det eviga tennisdunkandet. Efter att ha sett WTA-turneringen i Båstad så tycker jag att det är roligt att se på tennis igen. Maria Jose Martinez Sanchez lyckades med en sällsam användning av stoppbollar betvinga det danska stjärnämnet Caroline Wozniacki som inte fick fira sin 19-årsdag som en vinnare. Jag är dock övertygad om att hon är en framtida vinnare i många turneringar. Kort sagt, kul att se på tennis igen. Dessutom damtennis.

Vart tog solen vägen ?