ADHD - "har vi råd att inte satsa"?

Ett av de otaliga seminarierna under Almedalsveckan avhandlar just ADHD-problematiken och vad samhället redan idag kan göra för att spara pengar och undgå mänskligt lidande. Mia Frisk (Kd) är en klok politiker som förstått detta.

(S)olveig Ternström

Så är då den första uppmärksammade partiövergången klar i denna valrörelse.
Solveig Ternström har konverterat från C till S. Och...............

Svagt Littorin

Igår skrev jag i positiva ordalag om Littorins avhopp. Nu verkar det som jag var fel ute och Littorins avhopp inte i första hand hade med barnen att göra utan mera handlade om att rädda sitt eget skinn. Vad säger man då? Ja, ynkligt och uselt synes passande. Littorin är alltså en skitstövel som inte alls förtjänar min cred. Ett handlande som detta kommer bara att späda på politikerföraktet.
Om detta nu är den sanna versionen av denna story.

Solveig Ternström hoppar av - so what?

Solveig Ternström meddelar idag, på Centerns dag i Almedalen, att hon lämnar partiet. Hon valde rätt dag,om man så vill säga, men för övrigt borde hennes avhopp gå rätt spårlöst förbi.

Vad är hennes politiska gärning så här långt förutom att hon är en f d skådis som blivit riksdagsledamot. Jag känner i vart fall inte till några större politiska insatser från hennes sida så därför blir nog vare sig tomrummet efter henne eller effekten av avgången särskilt stor.

Detta hindrar dock inte att jag fortsatt tror att Centern kommer att ha stora problem framledes att överleva som ett etablerat parti. Om man inte hittar den ultimata partiledaren, men vem skulle det vara? Nåt att fundera över. För stunden har jag inget eget förslag.

Det får dock inte vara någon ur de nuvarande partileden eller någon just nu etablerad politiker. Nej, ett starkt namn med stark förankring i de folkliga leden tror jag kan bygga något bestående på den Centergrund som ändå finns. "För Sverige i tiden". Nej, det är ju redan upptaget. Ja, där ser du själv hur svårt det blir. Men du förstår vad jag menar, eller hur.

Starkt Littorin

Sven Otto Littorin har inte tillhört mina favoriter i den politiska sfären men icke desto mindre vill jag nu ge honom cred för att han avgår som arbetsmarknadsminister för f f a sina barns skull. Det är ändå människor av kött och blod vi behöver i politiken , inte bara karriärsugna medelmåttor.
Ersättaren, den mediokre migrationsministern Tobias Billström, har mycket att bevisa innan han fyller denna ministerkostym. Men ok, han får en chans till.

Gudrun Schymans brasa, inte särskilt het

Vad gör hon inte för att få uppmärksamhet. Gudrun Schyman börjar bli allt mera desperat vartefter åren går och hennes förmåga att fängsla omgivningen avtar. Pengabrasan i Visby är ett gott bevis på detta.
Bättre borde hon väl kunna, den dansanta vänsterpinuppan. Har hon bara inte velat förstå att hon är ifrånsprungen av tiden. Det här pengaeldandet liknar mera ett tilltag av Ung Vänster men där platsar inte Gudrun Schyman längre, vare sig ålders- eller åsiktsmässigt.

Maud Olofsson - har hon nåt att leda efter valet?

Rykten har kommit i schwung att Maud Olofsson skall avgå som partiledare efter valet. Det har jag inte trott på för ett ögonblick. Hon är alltför maktsugen. Vid en valförlust så tror jag däremot att hon hoppar av för då är hon ju inte längre minister och det duger nog inte för henne numera.

Den stora frågan är väl om hon har nåt parti att leda efter valet. Centern har ju sålt sin själ ganska duktigt under Allianstiden och torde överges av många tidigare centerväljare.

Hennes största insats för Alliansregeringen var väl när Alliansledarna i augusti 2004 möttes hemma hos henne i Högfors och man där med badtunnan i centrum formade grunden för Alliansen. Några betydande insatser därefter vill jag inte tillskriva henne även om hon gjort tappra försök att förbättra affärsrelationerna med Kina.

Hon kanske kan vara en framtida ledare för Allsång på Skansen.

Fantasilöst av Moderaterna

Moderaternas nya valaffisch är i stort sett en exakt kopia av en 25 år gammal Socialdemokratisk affisch.
Jag som så smått hoppas på lite förnyelse i politiken. Men, å andra sidan, budskapet håller ju fortfarande även om affischen är gammal.

Ett avtryck i Almedalen utan att närvara

ADHD i Almedalen rubricerade jag ett inlägg för några dagar sedan. Jag kan väl då bjuda på länken till det inslag i Almedalsveckan som jag är upphov till. Låter det egotrippat? Ja kanske, men orsaken till att jag tar mig friheten att lyfta fram min egen insats är att jag dels är stolt, dels har visat att trots att du drabbas av ett funktionshinder så är du för den skull inte "slut som artist".

Överbudspolitik - knappast trovärdigt

Hur mycket Alliansen än kommer att lägga på välfärden – De rödgröna kommer att lägga 12 miljarder mer. Det lovar det rödgröna blocket.
Oavsett den goda avsikten så uppstår frågan: Trovärdigt?
Nej, knappast. Nu börjar vi närma oss sandlådenivå i politiken. Pinsamt.

En byrå från himlen och fotbolls-VM är slut för Ghana

Uruguay - Ghana och straff för de senare i matchens sista sekunder. En straff som missas. Snacka om dramatik. "En skänk från ovan" uttrycktes det av en av kommentatorerna. Ja, eller "en byrå från himlen" som det också kan uttryckas. Efter mycken dramatik så stod Uruguay som segrare efter förlängning och straffavgörande.

"The black stars" från Ghana försvann på det grymmaste sätt ur turneringen. Med dem är också Afrikas hopp borta. Undrar hur Asamoah Gyan känner sig när han vaknar upp i morgon. Och hur är stämningen i Accra just nu. Grymt.

Uruguay vinner VM och Diego Forlan avgör. Inte helt fel om det blir så tycker jag.

Politik, politik, politik !

Det är intressant att i dessa dagar följa de politiska partiernas kamp för framgång i höstens val. Med Almedalsveckan i antågande och bl. a. Kd:s riksting i Örebro på agendan så överöses vi av tankar, målsättnigar, förhoppningar och löften inför framtiden.
Jag tycker att det är intressant att försöka utröna vad det sagda står för. T. ex. Kd:s 13 steg för ett mänskligare Sverige:
1 låt familjen bestämma mer - Visst, familjen är ju helig för Kd, men inte alla familjer är idealiskt sammansatta eller ens förmögna att bestämma själva, så här behövs omfattande stödinsatser.
2 äldre har rätt till respekt - Yngre också, hoppas jag.
3 tryggare vård utan köer - Självklart. Är vårdapparaten verkligen så ineffektiv att detta kan kramas ut ur nuvarande resurser eller blir detta bara en from förhoppning?
4 alla som kan ska få jobba - Och få lön.
5 fler företag ger fler jobb - Visst är det så.
6 ingen ska behöva vara rädd - Håller med, men... Kanske lika bra att slå till och lagstifta mot rädsla.
7 tryggare barn lär sig mer. - Absolut, och här ska det satsas kraftfullt.
8 eget sparande är också välfärd. - Tveklöst. Förutsatt att man har nåt att spara av.
9 välkommen till Sverige. - Visst, vi behöver influenser från övriga världen.
10 samhället är större än staten. - Och....
11 kultur är livsviktigt. - Ja, i alla fall viktigt. Livsviktigt är tak över huvudet och mat på bordet varje dag.
12 en stark röst i världen. - Ja visst, men det bestämmer vi ju inte enbart själva.
13 tänk på nästa generation. - "Tänk långsiktigt" är något som all offentlig verksamhet skall präglas av.

När jag läser mina egna kommentarer så märker jag att jag tar de 13 stegen på allvar men raljerar så smått över några av stegen. Förutsatt att jag rätt förstått varje steg så sympatiserar jag med den bakomliggande tanken bakom varje steg.

Visst är de 13 stegen en jättebra grund att stå på, en viljeinriktning som ett politiskt parti behöver, men..Politik får inte bara bli slagord, affischer och tryckta T-shirts. Den verkliga politiska gärningen är ju genomförandet, att det blir som man säger. Det är också först då som den vanlige medborgaren märker av politiken i sin egen vardag. Vid köksbordet, på jobbet, etc.
Att ha dessa höga ambitioner som de 13 stegen ger uttryck för kräver väl skolade, kloka och förnuftiga partiföreträdare, inte partiarbetare som springer omkring med tryckta T-shirts med de 13 stegen.
Jag hoppas att motivationen, drivkraften och uthålligheten står i paritet med den i de 13 stegen uttryckta ambitionen och önskar Kd lycka till i sitt arbete. Lyckas dom så kommer vi onekligen att leva i ett mycket bättre och mänskligare Sverige.

Polisen släpper fantombildernas Fantombild

Den vandrande vålnaden, Dragos, Mr Walker, Fantomen. Ja, kärt barn har många namn, men hur ser han ut egentligen? Måhända som den fantombild som polisen nu släpper.
Kanske är det förenat med fara att alltför exakt visa Fantomens ansikte då det sägs att "den som ser Fantomens ansikte dör en fasansfull död". Men, å andra sidan, Polisen förväntas ju klara av farofyllda miljöer och situationer. Eller gör dom det?
Den frågan bör ställas till justitieminister Beatrice Ask när hon i sommar turnerar med sin rosa husvagn.

Våra sommargrannar är på plats

Varje år vid den här tiden kommer våra fyra sommagrannar till sin hästhage. När jag nu i arla morgonstund åker med min elbil ner till postlådan för att hämta morgontidningen så beskådar dom mig på avstånd med både nyfikenhet och skepsis. Jag undrar om dom noterat att min elbil är något nytt som dom måste lära känna innan dom vågar sig fram till stängslet vid vägen. Tidigare har jag ju åkt i min betydligt mindre elmoppe. När Nelson och matte går på promenad så kommer dom fram och "hälsar" men det "ekipaget" känner dom ju igen sedan i fjol. Jag får väl avvakta några dagar till och se om dom även kommer fram och "hälsar" på mig. Annars får jag väl göra sällskap med Nelson och matte. Oaktat vad som händer så är dom ett mycket trevligt inslag i sommarbilden.

Röstfisket blir allt mera desperat

För en tid sedan skrev jag ett inlägg om nya superduon Maud Olofsson/Linda Bengtzing och deras planerade allsångsturné för att värva röster till Centern.
Nu bjuder Beatrice Ask in intresserade till sin rosa husvagn på turné bland Sveriges campingplatser.
Vad kan nästa röstfiskedrag vara? Vad har S,V,MP,Fp och Kd att svara med? Jag bävar.

Spretande debatt om svenska män och sexköp

Förre polischefen Göran Lindberg har blivit föremål för olika experter att försöka förklara hans och svenska mäns sexuella beteende. Vad nu dessa två mansbilder kan ha att göra med varandra.Professor Martin Grann gick härom dagen ut med påståenden som stödjer en undersökning som pekar ut var 6:e svensk man som sexköpare. Nu motsägs hans beskrivning av den svenske mannen av Jari Kuosmanen, Lektor i socialt arbete och mansforskare .
Läser man de två artiklar jag här länkar till så kan man gott påstå att debatten spretar.
Inget konstigt med detta kanske. Experter står ofta för ytterligheter och massmedias uppgift är ju bl. a. att spegla området i sin helhet och ge liv åt debatten. Som så ofta i livet, det är inte så enkelt som rätt eller fel, vitt eller svart. Detta faktum är kanske den bästa lärdomen vi kan dra av den pågående debatten. Liksom faran av att ha förutbestämda bilder av hur en brottsling ser ut. Brottslingar kan finnas i alla läger, ibland där man minst anar.

ADHD i Almedalen

Läser i dagens ST Press en artikel om statliga myndigheters allt mera frekventa medverkan i Almedalsveckan. Särskilt gläder mig att läsa att Kriminalvården medverkar och bl. a. ska presentera sin behandlingsverksamhet för fångar med ADHD.En behandlingsverksamhet som inte skulle funnits om jag inte tillsammans med mitt nätverk stridit för dessa frågor sedan 2001.

Det känns rätt bra att i min situation kunna konstatera att det arbete jag bedrivit efter min stroke 2001 faktiskt gjort avtryck i Kriminalvårdens verksamhet.
Senast i inlägg den 15 mars 2010 berörde jag Kriminalvårdens och mitt nätverks banbrytande arbete på ADHD-området.

Som funktionshindrad och ensamarbetande från hemmet så kan man göra insatser som faktiskt gör skillnad. Det är jag både glad och stolt över.

ST Press skulle också i detta sammanhang kunnat prisa sig själva då ST genom ST inom Kriminalvården och dess ordförande Per Sunneborn varit min solidaste stöttepelare i detta arbete.

Bra upprop om äldrevården

Se där, idag jag visst fastnat vid omvårdnadstankar. Inget fel i det. Mitt tidigare inlägg idag tangerar faktiskt vad detta upprop syftar till, nämligen att vi själva som individer kan bestämma våra behov.

Det är särskilt hoppingivande att även politiker till slut inser att även de blir gamla och i behov av samhällets omvårdnad på ett eller annat sätt. Förhoppningen är att även de idag aktiva politikerna inser att även dom av ålder eller annan orsak kommer att bli i behov av vård och hjälp en dag. Det kan ske redan idag, eller i morgon. Tänk på det.

Handikappåret 2010 - "Alltjämt ojämt"

Socialstyrelsen konstaterar i den dagsaktuella rapporten ”Alltjämt ojämt” att staten misslyckats med sina ambitioner att personer med funktionsnedsättning ska ha lika förutsättningar för goda levnadsförhållanden som andra medborgare. Förresten, heter rapporten "Alljämt ojämt" eller "Alltjämt ojämnt"? Jag ser i detta sammanhang "Staten" som helheten, alltså även innefattande kommuner och landsting.

Jag är inte förvånad och har i några tidigare inlägg givit exempel på misslyckanden.

Eftersom jag själv efter min stroke för 9 år sedan konfronterades med rehabiliteringsapparaten så har jag förstås erfarenheter som gör att jag inte förvånas över "Statens" misslyckande.

Det största misstaget som ständigt upprepas är att inte se individen. Alla ses i grupperingar. T. ex. tillhörde jag gruppen strokepatienter och förväntades då också passa in i den grundläggande mallen. Det gjorde jag inte. Jag skulle tvingas använda diverse hjälpmedel av praktisk natur (strumppåtagare, burköppnare etc.) Något som jag då vare sig var motiverad till eller intresserad av. Men jag tillhörde ju "strokegruppen" och då rättar man in sig i ledet. Det gjorde inte jag. Tyvärr är detta med att se individen något som inte heller Socialstyrelsen synes uppmärksamma i sin rapport.

Jag fick i mitt rätt klena tillstånd själv ta befälet över min rehabiliteringsplan. Det innebar bl. a. att jag själv initierade planeringsmöten och ledde dessa, en funktion som normalt avdelningsläkaren eller annan ansvarig skulle inneha. Jag tyckte att det kändes pinsamt. Detta gjorde dock att jag fick en sund skepsis till vårdapparatens förmåga att hjälpa mig.

Jag bestämde mig tidigt för att i första hand lita till mig själv vilket bl. a. innebar att jag skaffade en egen sjukgymnast när sjukhuset inte längre tyckte att jag behövde fortsatt träning. Denna sjukgymnast såg mig som individ, ställde som en följd därav mycket tuffa krav på mig och anpassade träningen till mina behov, min förmåga och motivation. Detta hjälpte mig också att komma tillbaka så bra som jag ändå gjort. Förvisso är jag fortfarande halvkroppsförlamad och har fått lära mig att jag inte kan göra allt som förut. Somligt kan jag inte alls göra, annat får jag helt enkelt göra på annat sätt. Trots att jag fick en hjärnskada så har inte min mentala eller intellektuella förmåga påverkats negativt. Snarare tvärtom eftersom jag blivit så mycket klokare till följd av mina nyvunna erfarenheter.

En annan intressant erfarenhet som jag har stärker min övertygelse om vikten av att se individen. Ett bra exempel är hur olika jag bemötts som boende i sorstadskommunen Örebro och nu i landsortskommunen Lekeberg. Förvisso är det väl alltid så att det är lättare att synas i mindre sammanhang men att människosynen kan vara så olika i två kommuner förvånar mig ändå. Som boende i Örebro så sållades jag in i "min grupp" och de regler som fanns för hjälp och stöd till funktionshindrade bokstavstolkades förstås även för mig. Detta hade det goda med sig att jag till slut sade upp kontakten med kommunala företrädare i Örebro då jag ville använda min energi till något konstruktivt. När vi 2008 flyttade till Lekeberg så möttes jag av en helt annan inställning. Här var jag som individ intressant och hänsyn togs till hur jag såg på mina egna behov, mina behov bestämdes inte von oben. Detta tillsammans med vårt skapade boende här gör att jag idag upplever min livskvalitet som bättre än nånsin.

Jag har inte fastnat i rollen som patient och offer och kan idag skriva inlägg som detta utan att spilla energi på de oförrätter jag tycker att jag utsatts för.


Jag har gått vidare. Nu upprörs jag inte över min egen situation men däremot av att så många unga fastnar i rehabiliteringsfällan till följd av fysisk eller psykisk funktionsnedsättning. Det är ett monumentalt misslyckande. För stat, kommuner och landsting. Ja, för Sverige.

Avslutningsvis, varför skulle "Staten" lyckas med att skapa bättre förutsättningar för personer med funktionsnedsättning när den proffessionella vårdapparaten inte förmår att förstå de mest grundläggande behoven hos en person med funktionsnedsättning. Visst, den fysiska miljön och dess anpassning är viktig men jag ser strumppåtagare, dörröppnare, höjden på trösklar och rullstolsramper som underordnade individens grundläggande behov av att just ses och respekteras som individ.

Sommarkvällar

Äntligen är de ljuvliga sommarkvällarna här. Härligt att sent på kvällen se hur solens sista strålar för dagen smeker över rosenbersån. Så här var väl sommarkvällarna alltid i min barndom. Eller vill jag bara minnas dom så. Oaktat vad som överensstämmer med verkligheten så är det ändå en ynnest att kunna känna samma njutning som på 50-talet.

Apropå 50-talet. 1958 spelades ju fotbolls-VM i Sverige med Brasilien som vinnare. Kommer den historien att upprepa sig? Ytterligare en fingervisning ges just nu då matchen Brasilien - Chile just börjat.