Politiska vildar - behövs såna ?

Ja, frågan är berättigad när jag läser om den avhoppade moderaten Göran Thingwall som kan tänka sig att sänka kärnkraftsuppgörelsen genom att rösta nej. Inte på grund av övertygelse. Nej, utan för att han känner sig sviken av alliansregeringen som inte hållit löftet om att låta privatläkare få sälja sina mottagningar. Vilken oerhört viktig fråga för oss medborgare. Pinsamt av en riksdagsledamot att på detta sätt dra in sandlådan i riksdagen. Den typen av politisk vilde klarar vi oss förutan.

Psykiatrikriget

Läser i SvD en intressant artikel av psykologen och psykoterapeuten Anna Kåver om kriget inom psykiatrin. Jag har själv sedan 2001 ägnat mycken tid åt området neuropsykiatriska funktionshinder (npf). Det som först slog mig när jag som lekman började ta kontakt med expertis på området var den totala oenighet som syntes/synes råda om vad npf är och varför personer t ex får diagnosen ADHD. Istället för att försöka hjälpa varandra att driva utvecklingen vidare så försöker många i stället att på allt sätt tillintetgöra och odugligförklara varandra. Ett inbördeskrig som på intet sätt främjar utvecklingen på området.
"Nåde den som har en annan åsikt än mig" är mantrat som gäller. Tråkigt, ja snarast tragiskt.

Lika intressant var att finna hur många lycksökare som sökte sig till branschen och försökte slå mynt av den nyvunna kunskapen på området genom att saluföra de mest häpnadsväckande metoder för att "bota" patienterna. Man vågar väl påstå att inbördeskriget markant ökar utrymmet för diverse lycksökare.

Detta har lett till att många lekmän, inte minst ledande politiker, beroende på vilken expert / skola man valt att tro på, bortförklarar t ex ADHD som en modenyck. Så enkelt, då behövs heller inga åtgärder sättas in eftersom modenycker är övergående och snart ersätts av andra modenycker.

Debatten blir än mera polariserad och osaklig när särintressen som Scientologirörelsen med sin pr-apparat på allt sätt försöker bortförklara npf och demonisera hela psykiatrin.

Jag har i tidigare inlägg berört den krigföring jag här beskriver.

Februari - årets bästa månad

Varför februari är årets bästa månad ? Därför att den är föredömligt kort förstås och därför att den sätter punkt för vintern som jag numera alltid ogillar, mitt norrländska ursprung till trots. Dock, det kan vara bedövande vackert att sitta inne och titta ut på ett gnistrande vinterlandskap.

Denna korta vintermånad kvar och sedan smyger sig våren så sakteliga på oss. Då kan Buddha och jag börja idka uteliv igen. Vi som går i ide över vintern.

Jag förvånar mig själv och tittar på Let´s dance

På nåt sätt så har jag förändrats eftersom jag ikväll ännu en gång tittat på Let´s Dance.
Varför ?
Kan det vara för den här primitiva driften att få sitta och tycka till om andra.

Efter att ha sett programmet för tredje gången tycker jag så här:
- Marcus Birro är absolut sämst. Han saknar takt och ton i såväl dans som beteende.
- Elin Kling var i vart fall före dagens program i Birroklass. Men hon reste sig betydligt idag.
- Stefan Sauk , Stoneface med mera utstrålning än alla de andra tillsammans.
- Agneta Sjödin: Tja.
- Claudia: Vet jag numera vem hon är.
- Willy: Har både kagge och utstrålning. En hyvens snubbe.
- Gudrun Schyman: Feminist, eller ?
- Rabih: Småkaxig unge.
- Molly: Okänd.
- Mattias: Vem är det ?

När jag ser deltagarna presenterade så här i text förstår jag än mindre varför jag tittar.

Många primadonnor i travsporten

Visst är det befogat att travtränare och kuskar har synpunkter på den sport dom utövar. Men jag tycker att dom alltmera börjar vara primadonnaliknande gnällspikar. När sades senast av någon aktiv att det finns nåt bra inom travsporten.
Här är några av de saker som gnälls på:
- open stretch där nu Kari Lähdekorpi vill samla alla till en protest genom att inte anmäla till vissa tävlingar.
- prispengarna. Ja, dom är förstås alltid för små. Vad annat skulle dom påstå.
- dåliga banförhållanden. I tid och otid klagas på dåliga banor och total inkompetens hos banpersonal.
-gästboxar som sägs vara dåligt kontrollerade och rengjorda. Det här dyker upp så snart en häst fastnat i en dopingkontroll.
Ja, det var några exempel på ständigt återkommande klagomål.

Det är numera samma personer som åker land och rike runt som ett resande teatersällskap och kanske har dom fått växa sig för stora. Många individer börjar alltmera uppträda som internationella rockstjärnor och tappar dämed mycket av självdistansen.
Vad vill jag då säga med detta. Jo, att det är dags för travsportens företrädare att stanna upp, sätta sig ner och ta en diskussion om vad dom vill och vilka dom vill vara. Dom kan också ta sig en funderare över vilka dom tror att dom är.

För egen del så gillar jag trav, både tävlingsmomentet och spelet. Dock börjar intresset avta p g a de eviga klagomålen och vonobenbeteendet från vissa framstående företrädare för travsporten.
Läs gärna mina senaste inlägg med travvinkel, den 17 och 21 januari 2010 och ett mera udda inlägg den 31 juli 2009.

Rikspolischefen sällar sig till "grabbarna som handlar först och tänker sen"

"Grabbarna som handlar först och tänker sen". Ja, så brukar jag säga om de fångar med ADHD som jag mött under mina snart 34 år inom Kriminalvården. De mest häpnadsväckande händelser i de fängelser jag jobbat har initierats av fångar med ADHD. Ja, att dom hade ADHD visste jag inte då men det kan jag på goda grunder anta idag. Några med fastställd diagnos träffade jag dock under mina sista aktiva fängelseår.

Efter min stroke har jag ju varit bättre skickad att jobba utanför murarna. Men jag glömmer aldrig "grabbarna som handlar först och tänker sen". I de allra flesta fall var dom justa killar, i vart fall mellan fyra ögon. Men i grupp, insupande trycket av sina medfångar, då gick det ofta över styr. Vad som helst kunde hända.

Föga anade jag att Rikspolischefen skulle kunna falla under samma rubrik. Efter hans föga genomtänkta uttalande efter att en hög polischef häktats för misstanke om att ha våldtagit en skolflicka så kan jag bara konstatera att det gäller att tänka efter före. Även för dig som inte har ADHD.

Swedbank stoppar bonusutbetalningar

Ja, så har då också Swedbank kommit till insikt och förstått att bonusar och kreditförluster inte går ihop. Men det är bara tillfällig insikt, så snart affärerna går bättre så är bonusarna tillbaka får man anta när följande sägs:
- "Detta är ett unikt beslut, i ljuset av bankens förluster och de statliga insatserna, och skall inte tolkas som banken har ändrat ståndpunkt när det gäller grundprincipen för bankens ersättningssystem", skriver Swedbanks vd Michael Wolf i en kommentar.
Med andra ord,
- vi gör så här för att få tyst på opinionen men så snart tillfälle ges så betalar vi ut bonusar igen.
Man hade lika gärna kunna sagt
- Vi skiter i vad omgivningen tycker och gör som vi vill.

Nåväl, tillfällig insikt är bättre än ingen insikt alls.

P 1 "Studio Ett" om ADHD och kriminella

I programmet "Studio Ett" i P 1 så har 2010-01-25 och 2010-01-26 avhandlats ADHD-projektet på Norrtäljeanstalten. I anslutning därtill diskuterades också de svårigheter som möter ADHD-fångarna vid frigivning där så väl enskilda kommuner som Landsting inget gör eller väljer en helt egen linje som på intet sätt stöttar den frigivne. Ännu ett praktexempel på den stora bristen i dagens Sverige. Samverkan mellan olika myndigheter och samhällsorgan är obefintlig.
Gå gärna in på länkarna och lyssna och bilda dig en egen uppfattning.

Bristen på samverkan är ett område där den politiska nivån / Regeringen bör säga ifrån med kraft. Tänk vilket enormt slöseri med allmänna medel denna oförmåga och slapphet leder till. För att inte tala om det mänskliga lidande det leder till.

Lyckat ADHD-projekt på Norrtäljeanstalten

Jag lyssnade i morse på P 1 där man hade ett inslag från det ADHD-projekt som i tre år pågått på Norrtäljeanstalten. Ett lyckat projekt dessutom. Så lyckat att Kriminalvården just nu arbetar på riktlinjer för hur Norrtäljeprojektet ska kunna spridas till andra anstalter runt om i landet och ingå som en del i den ordinarie verksamheten.

Att skriva om detta ger mig personligen en särskild tillfredsställelse eftersom mitt ADHD-arbete inom Kriminalvården sedan 2001 lagt grunden för att projektet över huvud taget blev till.

Den 13-14 april 2005 i Örebro arrangerade jag och min gode vän och kollega Per Sunneborn ( ordförande i fackförbundet ST inom Kriminalvården ) tillsammans med vårt ADHD-nätverk (se nedan ) vår första konferens på temat " neuropsykiatriska funktionshinder - missbruk - kriminalitet ". Till den konferensen som riktade sig till kriminalvårdspersonal valde Norrtäljeanstalten insiktsfullt att skicka 11 deltagare. Dom beskrev konferensen som det wakeupcall som senare fick dom att i samverkan med Karolinska Institutet genomföra sitt ADHD-projekt.

I samverkan mellan fackförbundet ST och Kriminalvården har jag tillsammans med Per Sunneborn och vårt ADHD-nätverk arrangerat tre utbildningskonferenser på temat ”neuropsykiatriska funktionshinder – missbruk – kriminalitet ”:
- i Örebro 13-14 april 2005 ( 180 medverkande )
- i Luleå 17 maj 2006 ( 490 medverkande )
- i Örebro 13-14 maj 2008 ( 450 medverkande )


- ADHD-nätverket:
- Kjell Modigh, f d chefsöverläkare vid psykiatriska kliniken i Kungälv, docent i farmakologi, som psykiater verksam inom området neuropsykiatriska funktionshinder.
- Gunnel Ersson, specialist i allmän medicin och allmän psykiatri. F d överläkare vid Beroendepsykiatrin i Uppsala. Lång erfarenhet av utredning och behandling av neuropsykiatriska tillstånd hos vuxna med missbruk och kriminalitet.
- Gunilla Dobrin, behandlingssekreterare med kognitiv inriktning, ART-terapeut.
- Ann Lindgren, fil. mag. språklärare. Utbildare och samordnare vid norra Stockholms psykiatri.
- Gert Anderssson, ordförande i Attention Örebro, har diagnos ADHD.
- Lars-Åke Stenström, journalist, moderator, tidigare informationsansvarig
vid Försäkringskassan i Örebro län. Idag Verksamhetsutvecklare vid Hellidens folkhögskola i Tidaholm.
- Per Sunneborn, ordförande i ST inom Kriminalvården.
- Steve Ericsson, verksamhetsutvecklare inom Kriminalvården.

Är du intresserad av dessa frågor så kan du hitta mina tidigare inlägg på området genom att söka på "ADHD" på min blogg.

Jag skäms över att vara svensk

I dagens Nerikes Allehanda läser jag ett reportage om Yunus Ismail, 24-årig flykting från Somalia och fotbollsspelare i ÖSK som den 29 juli 2009 drabbades av en stroke.

Reportaget finns tyvärr inte i NA:s nätbilaga så därför kan jag inte länka dit utan får i egna ord beskriva de galenskaper som beskrivs i reportaget.
Yunus kom till Sverige som flykting från Somalia 2003 och har ett avvisningsbeslut hängande över sig som dock inte kunnat verkställas då Somalia inte vill ta emot honom.

Nå väl, nog om detta. Till hur Yunus hanterats av svenska myndigheter efter hans stroke.

Kanske färgas mina synpunkter av att jag själv drabbades av en stroke 2001 och har mött liknande galenskap och dåliga bemötande som Yunus drabbats av. Jag vill dock på intet sätt jämföra mig med honom eftersom han har en så mycket mera utsatt situation än vad jag har.


Här är några exempel på galenskaperna som Yunus mött:

-1. Yunus skulle behöva ett trygghetslarm i sin bostad men eftersom han inte har ett fullvärdigt svenskt personnummer ( saknar de 4 sista siffrorna ) då han inte är skriven och folkbokförd i Sverige så får han inget telefonabbonemang hos Telia och utan abbonemang får han inget trygghetslarm.

2. När han skulle ansöka om främlingspass så var han tvungen att inställa sig personligen hos Migrationsverket i Göteborg trots att det finns handläggare i Örebro som skulle kunna göra detta jobb. Yunus var i så dålig kondition vid denna tidpunkt så det krävdes sjuktransport för resan till Göteborg. Han fick avslag på begäran om sjuktransport.

3.Yunus har även fått avslag på ansökan om färdtjänst eftersom han inte är folkbokförd i Sverige.

4. P g a att han inte är folkbokförd i Sverige och saknar personnummer så är han heller inte berättigad till försörjningsstöd.

5.De nödvändiga resorna till sjukgymnastik fyra dagar i veckan får han bekosta själv.

Finns då inget positivt att lyfta fram?

Jo, och det är att det finns en privatperson, ÖSK-ledaren Tage Liljeson, som tagit sig an Yunus och också i hans handlingar står som närmast anhörig.
All heder också till ÖSK och Yunus lagkompisar som stöttar honom på bästa sätt.

Yunus är föräldralös sedan sex års ålder och saknar släkt i Sverige.

När jag skriver detta så mår jag illa och skäms över att vara svensk.

I dessa dagar så slås jag av att:
- Sverige skänker, med all rätt, miljoner till det jordbävningsdrabbade Haiti men vi förmår inte hjälpa en drabbad människa i vårt eget land. Skamligt !

Mat och trädgård i TV börjar bli uttjatat

Skrotade travgalan på TV igår och såg i stället för första gången på en ny brittisk trädgårdsserie, Värdshusträdgården. Innehållsdeklarationen lät spännande:
- Baksidan till krogen the Pot Kiln börjar visserligen att växa men i dag hämtas rabarber och sallad från Rytons ekologiska trädgård. Lunchen som serveras kommer helt från Mikes trädgård.

Innehållsdeklarationen var också allt som var spännande. Programmet i sig en katastrof, snuttifierat och osammanhängande. Möjligen en behållning för programledaren, men inte för mig som tittare.

Mat- och trädgårdsprogram väller ut ur rutan numera men programkoncepten har tyvärr tagit slut för länge sedan.
Dessutom, när det gäller trädgårdsprogram så förstår jag inte varför de inte kommer från svenska trädgårdar. Trädgårdsodling är ju ändå klimatberoende och man vill gärna själv försöka sig på att odla det man ser.
Därutöver så finns en grundläggande skillnad mellan t ex brittiskt och svenskt trädgårdstänk. I UK synes man ha trädgårdar för att andra ska imponeras, i Sverige har vi trädgården för vår egen njutning. I vart fall är det så för mig.

Stieg Larsson - författare eller...?

Stieg Larsson, vem var han egentligen ? Ja, frågan är berättigad med tanke på allt som skrivs om honom efter hans död. Vad han själv skrivit ifrågasätts friskt. Många är de som skyndar till både angrepp och beskydd.

Vad som är sanning torde vi aldrig få veta. Föga intresserar det mig även om jag nu skriver detta inlägg. Men visst, det är ett utmärkt underlag till ett mustigt filmmanus.

Nej, jag har inte läst något av Stieg Larsson.

Idrottare med funktionshinder - hur jämföra deras prestationer ?

Örebrosimmaren Anna Polivanchuk gick miste om priset ”Årets idrottare med funktionshinder” vid måndagens Idrottsgala.
Nu rasar Dövidrottsförbundet över juryns beslut att ge priset till simmaren Anders Olsson.

– Anders Olsson är en fantastisk idrottsmänniska, men det bör vara självklart att juryn rankar OS–prestationer högst. Deaflympics är trots allt den största tävlingen som en döv idrottare kan delta i, säger säger Dövidrottsförbundets sportchef Joachim Sundström.
Anna Polivanchuk har vid två tidigare tillfällen varit nominerad i samma kategori, men aldrig vunnit. Att hon i måndags blev ratad en tredje gång tog hon mycket hårt enligt förbundets sportchef.
Någon direkt klagan har dock inte Dövidrottsförbundet framfört till Idrottsgalans jury. Istället för att tala om ett nedvärderande av dövidrotten vill Sundström lyfta fram okunskap som orsaken till att Anna ratades på prisutdelningen.

Så sant som det är sagt. Just okunskap ligger ofta till grund för "orättvisor". Okunskap i någon form bär vi alla på.

Detta visar än en gång på det svåra i att jämföra olika idrottsprestationer. När du dessutom skall jämföra funktionshinder och olika tävlingars värde, ja då blir uppgiften övermäktig. Självklart kan det leda till missnöje, både bland idrottsmän och deras olika förbund. Ärligen ska dock sägas att den glädje som sprids nog är minst lika omfattande som missnöjet.

Vi torde få fortsätta leva med denna "upplevda orättvisa" då det knappast är möjligt att tillfredsställa alla. Hur många priser som än delas ut så kommer alltid någon att känna sig förfördelad och felaktigt behandlad/bedömd. Var i livet finns den ultimata rättvisan ? Aktuella bilder från Haiti tycker jag räcker som svar på den frågan.

EU hotar surströmmingen

Vill det sig riktigt illa så kan det vara slut med att äta surströmming om två år då den svenska dispensen för försäljning av dioxinhaltig fisk löper ut. Hemska tanke, må detta skräckscenario inte besannas.
Då blir ju tredje torsdagen i augusti en sorgens dag i stället för sommarens höjdpunkt med surströmmingspremiär.

Trav när det är som sämst

Jag skrev i inlägg den 17/1 positivt om trav efter en elegant styrning av Robert Bergh på V75 i lördags.
Efter gårdagens V64-tävlingar på Solvalla vänder jag på kuttingen. I V64-1 kördes andrahandfavoriten O.U.Glide av Ulf Ohlsson, en pinsam körning som knappast lockar mer publik till travtävlingar. Ulf Ohlsson kastade in handduken direkt och smög ner i 4:e inner då han hamnade utvändigt ledaren från start. Visst, jag kan förstå att somliga hästar inte går bra i dödens men att bara ge upp när starten gått är ändå ett otyg.

Allt för många lopp är idag slut direkt efter start, allra helst om favoriten kommit till ledningen. De mest välmeriterade och välrenommerade kuskarna styr loppen helt och hållet och tävlingsmomentet blir allt mera urvattnat.

En annan aspekt på detta med att de mest kända kuskarna dikterar villkoren är den underdånighet som journalisterna visar vid intervjuer. Efter gårdagens fiaskostyrning av Ulf Ohlsson i V64-1 så ställdes inte ens en fråga till honom varför han valde att direkt ge upp loppet. Nej, det blev en undergiven intervju när han senare vunnit ett lopp.

Vad kan publikbortfallet på travbanorna bero på?

Hanbollslandslaget är en gåta

Jag blir inte klok på vårt nuvarande handbollslandslag efter gårdagens genomklappning i EM-premiären mot Slovenien där 6-målsledning i paus förvandlades till förlust.

Det här landslaget har varit lovande länge nog nu. Tidvis gör dom strålande insatser men plötsligt så faller dom ihop som ett korthus. Det går inte att år efter år skylla på orutin.

Laget verkar helt sakna ett eget grundspel som dom kan gå tillbaka till när motståndarna inte spelar som man tänkt sig. Nog borde forna storspelare som Staffan Olsson och Ola Lindgren kunna få ut mera av detta lag som består av ett antal lysande individualister. Individualister som plötsligt bara försvinner. Ett bra exempel på detta i gårdagens match var Kim Andersson som bara hade lösplugg i bössan och endast gjorde ett mål.

Blir det storspel och seger mot Polen i kväll? Ja, omöjligt är det inte för detta gåtfulla gäng.

Välfärdspolitiken borde vara blocköverskridande

Är det rödgröna förslaget till sjukförsäkring bra eller dåligt ? Det svårt att säga eftersom det är ett lapptäcke. Omgående startar partiträtan och smutskastningen och Reinfeldt ser förslaget som en bluff för att lura väljarna. Ja, ja.Några förslag är dock bra tycker jag
- Individuell prövning. En självklarhet kan tyckas men nuvarande regler har ändå allt mera fjärrmat sig från individuella hänsyn. Allt är ju enklare om man kan bortse från individen. Då behöver man inte tänka utan bara tillämpa regelverket.

- Svåra sjukdomar kan inte ha en generell stopptid. Även detta en självklarhet enligt mitt sätt att se det.

- moa-kontor på lokal nivå, där arbetsförmedling, försäkringskassa och kommunens insatser kan finnas. moa= människor och arbete. Det bör dock leda till att man skrotar både Försäkringskassan och Arbetsförmedling i dess nuvarande former och sammanför dessa myndigheter under ett tak. Detta förslag lanserade jag redan i inlägg den 27 januari 2009:

-Avveckla Fk och Arbetsförmedling i dess nuvarande former och sammanför dessa myndigheters uppgifter med delar av kommunernas socialtjänst för att på detta sätt skapa EN stöd- och bidragsmyndighet.


När jag följt Folk & Försvarskonferensen i Åre så noterar jag att i försvarsfrågan så tenderar blocken allt mera tala samma språk. Borde det inte vara så också när det gäller något så grundläggande som välfärdspolitiken / sjukförsäkringen ?

Hur stävja ungdomsbrott

Läser i Riksdag&Departement om en utredning som föreslår åtgärder för att minska ungdomsbrott. Jag låter mig inte imponeras av de åtgärder som föreslås:
- snabbare reaktion från samhället
- polisiära ungdomscentra på åtta orter i landet
- lättnader i sekretesslagen
- ekonomiska incitament inspirerade av den så kallade kömiljarden inom sjukvården
- Handläggningen för förstagångsförbrytarna måste bli mycket snabbare. Tiden måste kortas långt mer än de sex veckor som är tidsfristen i dag, sägerÖstergötlands länspolismästare Mats Löfving som gjort utredningen.

Gammal skåpmat som mera består av önsketänkanden än faktiska åtgärder. Allt som föreslås skall ske när brotten redan är begångna. Är det inte dags att börja jobba förebyggande och uppmärksamma ungdomar innan dom begår brott ? Dom flesta har nämligen profilerat sig tidigt, inte sällan redan på dagisnivå.

Carin Götblad som funktionshindrad

Prisutdelare i kategorin "årets idrottare med funktionshinder" på Idrottsgalan var länspolismästaren i Stockholm, Carin Götblad. Hon presenterades med erfarenhet av funktionshinder. Vilket funktionshinder ? Jo, hon skadade ett knä i somras och nödgades vara rullstolsburen under en kort tid. Visst, det var väl bra att hon upptäckte de problem som möter en rullstolsburen i vardagen. Men, kom inte och påstå att du förstår hur det känns att vara funktionshindrad och rullstolsberoende utifrån denna erfarenhet. Jag, som är permanent förlamad i min vänstra kroppshalva och bara delvis rullstolsberoende skulle aldrig komma på tanken att påstå att jag förstår hur det är att vara totalt rullstolsberoende.

Fullt friska personer som till funktionshindrade uttrycker
- "jag förstår hur det är /hur det känns" gör mig faktiskt smått förbannad.Det är en himmelsvid skillnad att veta att du aldrig kommer att kunna bli som förr igen och att p g a skada vara tillfälligt förhindrad att röra dig normalt. Det du som utomstående ser av en persons fysiska funktionshinder är ofta bara en mycket, mycket liten del av det totala funktionshindret.Ogenomtänkt och klantigt Carin Götblad.

Hanna Falk - vilken skidtjej !

Vilken fantastisk insats av Hanna Falk när hon i dagens sprint i klassiskt i Otepää knäckte "den oslagbara" Petra Majdic i en upploppsduell. Svensk skidsport har en ny framtid, perfekt tajmat till OS i Vancouver.