Hur mycket Alliansen än kommer att lägga på välfärden – De rödgröna kommer att lägga 12 miljarder mer. Det lovar det rödgröna blocket.
Oavsett den goda avsikten så uppstår frågan: Trovärdigt?
Nej, knappast. Nu börjar vi närma oss sandlådenivå i politiken. Pinsamt.
lördag 3 juli 2010
fredag 2 juli 2010
En byrå från himlen och fotbolls-VM är slut för Ghana
Uruguay - Ghana och straff för de senare i matchens sista sekunder. En straff som missas. Snacka om dramatik. "En skänk från ovan" uttrycktes det av en av kommentatorerna. Ja, eller "en byrå från himlen" som det också kan uttryckas. Efter mycken dramatik så stod Uruguay som segrare efter förlängning och straffavgörande.
"The black stars" från Ghana försvann på det grymmaste sätt ur turneringen. Med dem är också Afrikas hopp borta. Undrar hur Asamoah Gyan känner sig när han vaknar upp i morgon. Och hur är stämningen i Accra just nu. Grymt.
Uruguay vinner VM och Diego Forlan avgör. Inte helt fel om det blir så tycker jag.
"The black stars" från Ghana försvann på det grymmaste sätt ur turneringen. Med dem är också Afrikas hopp borta. Undrar hur Asamoah Gyan känner sig när han vaknar upp i morgon. Och hur är stämningen i Accra just nu. Grymt.
Uruguay vinner VM och Diego Forlan avgör. Inte helt fel om det blir så tycker jag.
Politik, politik, politik !
Det är intressant att i dessa dagar följa de politiska partiernas kamp för framgång i höstens val. Med Almedalsveckan i antågande och bl. a. Kd:s riksting i Örebro på agendan så överöses vi av tankar, målsättnigar, förhoppningar och löften inför framtiden.
Jag tycker att det är intressant att försöka utröna vad det sagda står för. T. ex. Kd:s 13 steg för ett mänskligare Sverige:
1 låt familjen bestämma mer - Visst, familjen är ju helig för Kd, men inte alla familjer är idealiskt sammansatta eller ens förmögna att bestämma själva, så här behövs omfattande stödinsatser.
2 äldre har rätt till respekt - Yngre också, hoppas jag.
3 tryggare vård utan köer - Självklart. Är vårdapparaten verkligen så ineffektiv att detta kan kramas ut ur nuvarande resurser eller blir detta bara en from förhoppning?
4 alla som kan ska få jobba - Och få lön.
5 fler företag ger fler jobb - Visst är det så.
6 ingen ska behöva vara rädd - Håller med, men... Kanske lika bra att slå till och lagstifta mot rädsla.
7 tryggare barn lär sig mer. - Absolut, och här ska det satsas kraftfullt.
8 eget sparande är också välfärd. - Tveklöst. Förutsatt att man har nåt att spara av.
9 välkommen till Sverige. - Visst, vi behöver influenser från övriga världen.
10 samhället är större än staten. - Och....
11 kultur är livsviktigt. - Ja, i alla fall viktigt. Livsviktigt är tak över huvudet och mat på bordet varje dag.
12 en stark röst i världen. - Ja visst, men det bestämmer vi ju inte enbart själva.
13 tänk på nästa generation. - "Tänk långsiktigt" är något som all offentlig verksamhet skall präglas av.
När jag läser mina egna kommentarer så märker jag att jag tar de 13 stegen på allvar men raljerar så smått över några av stegen. Förutsatt att jag rätt förstått varje steg så sympatiserar jag med den bakomliggande tanken bakom varje steg.
Visst är de 13 stegen en jättebra grund att stå på, en viljeinriktning som ett politiskt parti behöver, men..Politik får inte bara bli slagord, affischer och tryckta T-shirts. Den verkliga politiska gärningen är ju genomförandet, att det blir som man säger. Det är också först då som den vanlige medborgaren märker av politiken i sin egen vardag. Vid köksbordet, på jobbet, etc.
Att ha dessa höga ambitioner som de 13 stegen ger uttryck för kräver väl skolade, kloka och förnuftiga partiföreträdare, inte partiarbetare som springer omkring med tryckta T-shirts med de 13 stegen.
Jag hoppas att motivationen, drivkraften och uthålligheten står i paritet med den i de 13 stegen uttryckta ambitionen och önskar Kd lycka till i sitt arbete. Lyckas dom så kommer vi onekligen att leva i ett mycket bättre och mänskligare Sverige.
Jag tycker att det är intressant att försöka utröna vad det sagda står för. T. ex. Kd:s 13 steg för ett mänskligare Sverige:
1 låt familjen bestämma mer - Visst, familjen är ju helig för Kd, men inte alla familjer är idealiskt sammansatta eller ens förmögna att bestämma själva, så här behövs omfattande stödinsatser.
2 äldre har rätt till respekt - Yngre också, hoppas jag.
3 tryggare vård utan köer - Självklart. Är vårdapparaten verkligen så ineffektiv att detta kan kramas ut ur nuvarande resurser eller blir detta bara en from förhoppning?
4 alla som kan ska få jobba - Och få lön.
5 fler företag ger fler jobb - Visst är det så.
6 ingen ska behöva vara rädd - Håller med, men... Kanske lika bra att slå till och lagstifta mot rädsla.
7 tryggare barn lär sig mer. - Absolut, och här ska det satsas kraftfullt.
8 eget sparande är också välfärd. - Tveklöst. Förutsatt att man har nåt att spara av.
9 välkommen till Sverige. - Visst, vi behöver influenser från övriga världen.
10 samhället är större än staten. - Och....
11 kultur är livsviktigt. - Ja, i alla fall viktigt. Livsviktigt är tak över huvudet och mat på bordet varje dag.
12 en stark röst i världen. - Ja visst, men det bestämmer vi ju inte enbart själva.
13 tänk på nästa generation. - "Tänk långsiktigt" är något som all offentlig verksamhet skall präglas av.
När jag läser mina egna kommentarer så märker jag att jag tar de 13 stegen på allvar men raljerar så smått över några av stegen. Förutsatt att jag rätt förstått varje steg så sympatiserar jag med den bakomliggande tanken bakom varje steg.
Visst är de 13 stegen en jättebra grund att stå på, en viljeinriktning som ett politiskt parti behöver, men..Politik får inte bara bli slagord, affischer och tryckta T-shirts. Den verkliga politiska gärningen är ju genomförandet, att det blir som man säger. Det är också först då som den vanlige medborgaren märker av politiken i sin egen vardag. Vid köksbordet, på jobbet, etc.
Att ha dessa höga ambitioner som de 13 stegen ger uttryck för kräver väl skolade, kloka och förnuftiga partiföreträdare, inte partiarbetare som springer omkring med tryckta T-shirts med de 13 stegen.
Jag hoppas att motivationen, drivkraften och uthålligheten står i paritet med den i de 13 stegen uttryckta ambitionen och önskar Kd lycka till i sitt arbete. Lyckas dom så kommer vi onekligen att leva i ett mycket bättre och mänskligare Sverige.
Polisen släpper fantombildernas Fantombild
Den vandrande vålnaden, Dragos, Mr Walker, Fantomen. Ja, kärt barn har många namn, men hur ser han ut egentligen? Måhända som den fantombild som polisen nu släpper.
Kanske är det förenat med fara att alltför exakt visa Fantomens ansikte då det sägs att "den som ser Fantomens ansikte dör en fasansfull död". Men, å andra sidan, Polisen förväntas ju klara av farofyllda miljöer och situationer. Eller gör dom det?
Den frågan bör ställas till justitieminister Beatrice Ask när hon i sommar turnerar med sin rosa husvagn.
Kanske är det förenat med fara att alltför exakt visa Fantomens ansikte då det sägs att "den som ser Fantomens ansikte dör en fasansfull död". Men, å andra sidan, Polisen förväntas ju klara av farofyllda miljöer och situationer. Eller gör dom det?
Den frågan bör ställas till justitieminister Beatrice Ask när hon i sommar turnerar med sin rosa husvagn.
Våra sommargrannar är på plats
Varje år vid den här tiden kommer våra fyra sommagrannar till sin hästhage. När jag nu i arla morgonstund åker med min elbil ner till postlådan för att hämta morgontidningen så beskådar dom mig på avstånd med både nyfikenhet och skepsis. Jag undrar om dom noterat att min elbil är något nytt som dom måste lära känna innan dom vågar sig fram till stängslet vid vägen. Tidigare har jag ju åkt i min betydligt mindre elmoppe. När Nelson och matte går på promenad så kommer dom fram och "hälsar" men det "ekipaget" känner dom ju igen sedan i fjol. Jag får väl avvakta några dagar till och se om dom även kommer fram och "hälsar" på mig. Annars får jag väl göra sällskap med Nelson och matte. Oaktat vad som händer så är dom ett mycket trevligt inslag i sommarbilden.
torsdag 1 juli 2010
Röstfisket blir allt mera desperat
För en tid sedan skrev jag ett inlägg om nya superduon Maud Olofsson/Linda Bengtzing och deras planerade allsångsturné för att värva röster till Centern.
Nu bjuder Beatrice Ask in intresserade till sin rosa husvagn på turné bland Sveriges campingplatser.
Vad kan nästa röstfiskedrag vara? Vad har S,V,MP,Fp och Kd att svara med? Jag bävar.
Nu bjuder Beatrice Ask in intresserade till sin rosa husvagn på turné bland Sveriges campingplatser.
Vad kan nästa röstfiskedrag vara? Vad har S,V,MP,Fp och Kd att svara med? Jag bävar.
onsdag 30 juni 2010
Spretande debatt om svenska män och sexköp
Förre polischefen Göran Lindberg har blivit föremål för olika experter att försöka förklara hans och svenska mäns sexuella beteende. Vad nu dessa två mansbilder kan ha att göra med varandra.Professor Martin Grann gick härom dagen ut med påståenden som stödjer en undersökning som pekar ut var 6:e svensk man som sexköpare. Nu motsägs hans beskrivning av den svenske mannen av Jari Kuosmanen, Lektor i socialt arbete och mansforskare .
Läser man de två artiklar jag här länkar till så kan man gott påstå att debatten spretar.
Inget konstigt med detta kanske. Experter står ofta för ytterligheter och massmedias uppgift är ju bl. a. att spegla området i sin helhet och ge liv åt debatten. Som så ofta i livet, det är inte så enkelt som rätt eller fel, vitt eller svart. Detta faktum är kanske den bästa lärdomen vi kan dra av den pågående debatten. Liksom faran av att ha förutbestämda bilder av hur en brottsling ser ut. Brottslingar kan finnas i alla läger, ibland där man minst anar.
Läser man de två artiklar jag här länkar till så kan man gott påstå att debatten spretar.
Inget konstigt med detta kanske. Experter står ofta för ytterligheter och massmedias uppgift är ju bl. a. att spegla området i sin helhet och ge liv åt debatten. Som så ofta i livet, det är inte så enkelt som rätt eller fel, vitt eller svart. Detta faktum är kanske den bästa lärdomen vi kan dra av den pågående debatten. Liksom faran av att ha förutbestämda bilder av hur en brottsling ser ut. Brottslingar kan finnas i alla läger, ibland där man minst anar.
ADHD i Almedalen
Läser i dagens ST Press en artikel om statliga myndigheters allt mera frekventa medverkan i Almedalsveckan. Särskilt gläder mig att läsa att Kriminalvården medverkar och bl. a. ska presentera sin behandlingsverksamhet för fångar med ADHD.En behandlingsverksamhet som inte skulle funnits om jag inte tillsammans med mitt nätverk stridit för dessa frågor sedan 2001.
Det känns rätt bra att i min situation kunna konstatera att det arbete jag bedrivit efter min stroke 2001 faktiskt gjort avtryck i Kriminalvårdens verksamhet.
Senast i inlägg den 15 mars 2010 berörde jag Kriminalvårdens och mitt nätverks banbrytande arbete på ADHD-området.
Som funktionshindrad och ensamarbetande från hemmet så kan man göra insatser som faktiskt gör skillnad. Det är jag både glad och stolt över.
ST Press skulle också i detta sammanhang kunnat prisa sig själva då ST genom ST inom Kriminalvården och dess ordförande Per Sunneborn varit min solidaste stöttepelare i detta arbete.
Det känns rätt bra att i min situation kunna konstatera att det arbete jag bedrivit efter min stroke 2001 faktiskt gjort avtryck i Kriminalvårdens verksamhet.
Senast i inlägg den 15 mars 2010 berörde jag Kriminalvårdens och mitt nätverks banbrytande arbete på ADHD-området.
Som funktionshindrad och ensamarbetande från hemmet så kan man göra insatser som faktiskt gör skillnad. Det är jag både glad och stolt över.
ST Press skulle också i detta sammanhang kunnat prisa sig själva då ST genom ST inom Kriminalvården och dess ordförande Per Sunneborn varit min solidaste stöttepelare i detta arbete.
tisdag 29 juni 2010
Bra upprop om äldrevården
Se där, idag jag visst fastnat vid omvårdnadstankar. Inget fel i det. Mitt tidigare inlägg idag tangerar faktiskt vad detta upprop syftar till, nämligen att vi själva som individer kan bestämma våra behov.
Det är särskilt hoppingivande att även politiker till slut inser att även de blir gamla och i behov av samhällets omvårdnad på ett eller annat sätt. Förhoppningen är att även de idag aktiva politikerna inser att även dom av ålder eller annan orsak kommer att bli i behov av vård och hjälp en dag. Det kan ske redan idag, eller i morgon. Tänk på det.
Det är särskilt hoppingivande att även politiker till slut inser att även de blir gamla och i behov av samhällets omvårdnad på ett eller annat sätt. Förhoppningen är att även de idag aktiva politikerna inser att även dom av ålder eller annan orsak kommer att bli i behov av vård och hjälp en dag. Det kan ske redan idag, eller i morgon. Tänk på det.
Handikappåret 2010 - "Alltjämt ojämt"
Socialstyrelsen konstaterar i den dagsaktuella rapporten ”Alltjämt ojämt” att staten misslyckats med sina ambitioner att personer med funktionsnedsättning ska ha lika förutsättningar för goda levnadsförhållanden som andra medborgare. Förresten, heter rapporten "Alljämt ojämt" eller "Alltjämt ojämnt"? Jag ser i detta sammanhang "Staten" som helheten, alltså även innefattande kommuner och landsting.
Jag är inte förvånad och har i några tidigare inlägg givit exempel på misslyckanden.
Eftersom jag själv efter min stroke för 9 år sedan konfronterades med rehabiliteringsapparaten så har jag förstås erfarenheter som gör att jag inte förvånas över "Statens" misslyckande.
Det största misstaget som ständigt upprepas är att inte se individen. Alla ses i grupperingar. T. ex. tillhörde jag gruppen strokepatienter och förväntades då också passa in i den grundläggande mallen. Det gjorde jag inte. Jag skulle tvingas använda diverse hjälpmedel av praktisk natur (strumppåtagare, burköppnare etc.) Något som jag då vare sig var motiverad till eller intresserad av. Men jag tillhörde ju "strokegruppen" och då rättar man in sig i ledet. Det gjorde inte jag. Tyvärr är detta med att se individen något som inte heller Socialstyrelsen synes uppmärksamma i sin rapport.
Jag fick i mitt rätt klena tillstånd själv ta befälet över min rehabiliteringsplan. Det innebar bl. a. att jag själv initierade planeringsmöten och ledde dessa, en funktion som normalt avdelningsläkaren eller annan ansvarig skulle inneha. Jag tyckte att det kändes pinsamt. Detta gjorde dock att jag fick en sund skepsis till vårdapparatens förmåga att hjälpa mig.
Jag bestämde mig tidigt för att i första hand lita till mig själv vilket bl. a. innebar att jag skaffade en egen sjukgymnast när sjukhuset inte längre tyckte att jag behövde fortsatt träning. Denna sjukgymnast såg mig som individ, ställde som en följd därav mycket tuffa krav på mig och anpassade träningen till mina behov, min förmåga och motivation. Detta hjälpte mig också att komma tillbaka så bra som jag ändå gjort. Förvisso är jag fortfarande halvkroppsförlamad och har fått lära mig att jag inte kan göra allt som förut. Somligt kan jag inte alls göra, annat får jag helt enkelt göra på annat sätt. Trots att jag fick en hjärnskada så har inte min mentala eller intellektuella förmåga påverkats negativt. Snarare tvärtom eftersom jag blivit så mycket klokare till följd av mina nyvunna erfarenheter.
En annan intressant erfarenhet som jag har stärker min övertygelse om vikten av att se individen. Ett bra exempel är hur olika jag bemötts som boende i sorstadskommunen Örebro och nu i landsortskommunen Lekeberg. Förvisso är det väl alltid så att det är lättare att synas i mindre sammanhang men att människosynen kan vara så olika i två kommuner förvånar mig ändå. Som boende i Örebro så sållades jag in i "min grupp" och de regler som fanns för hjälp och stöd till funktionshindrade bokstavstolkades förstås även för mig. Detta hade det goda med sig att jag till slut sade upp kontakten med kommunala företrädare i Örebro då jag ville använda min energi till något konstruktivt. När vi 2008 flyttade till Lekeberg så möttes jag av en helt annan inställning. Här var jag som individ intressant och hänsyn togs till hur jag såg på mina egna behov, mina behov bestämdes inte von oben. Detta tillsammans med vårt skapade boende här gör att jag idag upplever min livskvalitet som bättre än nånsin.
Jag har inte fastnat i rollen som patient och offer och kan idag skriva inlägg som detta utan att spilla energi på de oförrätter jag tycker att jag utsatts för.
Jag har gått vidare. Nu upprörs jag inte över min egen situation men däremot av att så många unga fastnar i rehabiliteringsfällan till följd av fysisk eller psykisk funktionsnedsättning. Det är ett monumentalt misslyckande. För stat, kommuner och landsting. Ja, för Sverige.
Avslutningsvis, varför skulle "Staten" lyckas med att skapa bättre förutsättningar för personer med funktionsnedsättning när den proffessionella vårdapparaten inte förmår att förstå de mest grundläggande behoven hos en person med funktionsnedsättning. Visst, den fysiska miljön och dess anpassning är viktig men jag ser strumppåtagare, dörröppnare, höjden på trösklar och rullstolsramper som underordnade individens grundläggande behov av att just ses och respekteras som individ.
Jag är inte förvånad och har i några tidigare inlägg givit exempel på misslyckanden.
Eftersom jag själv efter min stroke för 9 år sedan konfronterades med rehabiliteringsapparaten så har jag förstås erfarenheter som gör att jag inte förvånas över "Statens" misslyckande.
Det största misstaget som ständigt upprepas är att inte se individen. Alla ses i grupperingar. T. ex. tillhörde jag gruppen strokepatienter och förväntades då också passa in i den grundläggande mallen. Det gjorde jag inte. Jag skulle tvingas använda diverse hjälpmedel av praktisk natur (strumppåtagare, burköppnare etc.) Något som jag då vare sig var motiverad till eller intresserad av. Men jag tillhörde ju "strokegruppen" och då rättar man in sig i ledet. Det gjorde inte jag. Tyvärr är detta med att se individen något som inte heller Socialstyrelsen synes uppmärksamma i sin rapport.
Jag fick i mitt rätt klena tillstånd själv ta befälet över min rehabiliteringsplan. Det innebar bl. a. att jag själv initierade planeringsmöten och ledde dessa, en funktion som normalt avdelningsläkaren eller annan ansvarig skulle inneha. Jag tyckte att det kändes pinsamt. Detta gjorde dock att jag fick en sund skepsis till vårdapparatens förmåga att hjälpa mig.
Jag bestämde mig tidigt för att i första hand lita till mig själv vilket bl. a. innebar att jag skaffade en egen sjukgymnast när sjukhuset inte längre tyckte att jag behövde fortsatt träning. Denna sjukgymnast såg mig som individ, ställde som en följd därav mycket tuffa krav på mig och anpassade träningen till mina behov, min förmåga och motivation. Detta hjälpte mig också att komma tillbaka så bra som jag ändå gjort. Förvisso är jag fortfarande halvkroppsförlamad och har fått lära mig att jag inte kan göra allt som förut. Somligt kan jag inte alls göra, annat får jag helt enkelt göra på annat sätt. Trots att jag fick en hjärnskada så har inte min mentala eller intellektuella förmåga påverkats negativt. Snarare tvärtom eftersom jag blivit så mycket klokare till följd av mina nyvunna erfarenheter.
En annan intressant erfarenhet som jag har stärker min övertygelse om vikten av att se individen. Ett bra exempel är hur olika jag bemötts som boende i sorstadskommunen Örebro och nu i landsortskommunen Lekeberg. Förvisso är det väl alltid så att det är lättare att synas i mindre sammanhang men att människosynen kan vara så olika i två kommuner förvånar mig ändå. Som boende i Örebro så sållades jag in i "min grupp" och de regler som fanns för hjälp och stöd till funktionshindrade bokstavstolkades förstås även för mig. Detta hade det goda med sig att jag till slut sade upp kontakten med kommunala företrädare i Örebro då jag ville använda min energi till något konstruktivt. När vi 2008 flyttade till Lekeberg så möttes jag av en helt annan inställning. Här var jag som individ intressant och hänsyn togs till hur jag såg på mina egna behov, mina behov bestämdes inte von oben. Detta tillsammans med vårt skapade boende här gör att jag idag upplever min livskvalitet som bättre än nånsin.
Jag har inte fastnat i rollen som patient och offer och kan idag skriva inlägg som detta utan att spilla energi på de oförrätter jag tycker att jag utsatts för.
Jag har gått vidare. Nu upprörs jag inte över min egen situation men däremot av att så många unga fastnar i rehabiliteringsfällan till följd av fysisk eller psykisk funktionsnedsättning. Det är ett monumentalt misslyckande. För stat, kommuner och landsting. Ja, för Sverige.
Avslutningsvis, varför skulle "Staten" lyckas med att skapa bättre förutsättningar för personer med funktionsnedsättning när den proffessionella vårdapparaten inte förmår att förstå de mest grundläggande behoven hos en person med funktionsnedsättning. Visst, den fysiska miljön och dess anpassning är viktig men jag ser strumppåtagare, dörröppnare, höjden på trösklar och rullstolsramper som underordnade individens grundläggande behov av att just ses och respekteras som individ.
måndag 28 juni 2010
Sommarkvällar
Äntligen är de ljuvliga sommarkvällarna här. Härligt att sent på kvällen se hur solens sista strålar för dagen smeker över rosenbersån. Så här var väl sommarkvällarna alltid i min barndom. Eller vill jag bara minnas dom så. Oaktat vad som överensstämmer med verkligheten så är det ändå en ynnest att kunna känna samma njutning som på 50-talet.
Apropå 50-talet. 1958 spelades ju fotbolls-VM i Sverige med Brasilien som vinnare. Kommer den historien att upprepa sig? Ytterligare en fingervisning ges just nu då matchen Brasilien - Chile just börjat.
lördag 26 juni 2010
Grekiska öar till salu
Grekland tar till allt mera desperata åtgärder för att komma ur skuldfällan. Det senaste är att sälja och leasa ut sina öar. För 30 år sedan kanske jag varit intresserad om jag haft de ekonomiska resurserna. Men, å andra sida, vari ligger nöjet att sitta ensam och häcka på en för övrigt obebodd ö.
Jag som sedan 35 år är inbiten Greklandsälskare skulle sakna det som charmat mig mest i Grekland. Grekerna själva.
Så här sade Greklands premiärminister Premiärminister Giorgos Papandreou i oktober 2009 när han fått förtroendet att leda landet ur krisen.
-Vi kommer att göra vårt bästa de kommande fyra åren. Det är ingen tvekan om att det kommer att bli svårt, men jag är optimistisk, säger Papandreou.
Jag undrar hur det känns att idag vara ansvarig politiker i Grekland.
Nej, det blir inget ököp för mig. Dessutom har jag redan hittat mitt Paradis, vårt Getingstorp.
Antiklimax
Tyvärr tillät inte väderleken planerad kvällskontemplation på bänken med utsikt mot Kilsbergen. Det var helt enkelt alltför kallt. För kallt en midsommaraftonskväll?
Istället började vi titta på en film jag hyrt, "Dagboken - Jag sökte dig och fann mitt hjärta". En jättebra film. Problemet vara bara att vi snabbt såg att vi sett filmen tidigare. Snacka om antiklimax. Som dock lätt kunde överkommas efter en helt underbar dag.
fredag 25 juni 2010
Grillspett
Grillspetten grillade i egendesignad grill och inmundigade i egendesignat växthus.Designern sitter vid grillen.
Glass och jordgubbar
.Med hemmagjord punschglass toppad med citronmeliss så var det av underordnad betydelse att jordgubbarna var belgiska och polska, de senare helt smaklösa. Darlingens glass ackompanjerad av ett glas mousserande och en Calvados gjorde att allt ändå blev helt perfekt.
Sillunch
Sillunch hör förstås midsommarafton till.För att hålla kylan på snapsen så kom den in efter fotot. Det blev en Lysholm Trondhjems och en Simers Oslo. Jag rekommenderar Norsk Aquavit ( nr. 23 ).
Au revoir, Arrivederci och Farvel
Så var då såväl Frankrikes som Italiens och Danmarks saga all i fotbolls-VM. Vad beror det på att bra fotbollslag plötsligt är urusla och spelar en pinsamt dålig fotboll? Frågorna hopar sig och svaren likaså.
Jag har inget entydigt svar men kan inte undgå att spekulera. Spelare för spelare så håller alla de tre nämnda utslagna lagen högre kvalitet än sina besegrare. Sammansatta till ett lag så blir bilden den motsatta. Viktiga delar i ett lagbygge är motivation och stolthet. Ingredienser som verkar svåra att skapa i stjärnspäckade lag.
Är det så att många av stjärnorna inom fotbollen blivit så bortskämda så att dom till slut får svårt att se sin roll som en elftedel i ett lagbygge. Storstjärnornas roll är ofta obestridd och lagbygget sker till stor del kring dessa. Om då dessa hörnstenar i bygget saknar egen motivation och stolthet för laget, ja då är risken påtaglig att bygget krackelerar.
När sedan energi dessutom slösas på ovidkommande saker, spelarprotester etc, så kan resultatet inte bli annat än ett misslyckande.
Vad betyder då coachen för lagets prestationer? Ja, det är en helt annan fråga att besvara. Många av dessa har också tillåtits att växa sig för stora.
Men herre gud, det är ju bara fotboll.
Jag har inget entydigt svar men kan inte undgå att spekulera. Spelare för spelare så håller alla de tre nämnda utslagna lagen högre kvalitet än sina besegrare. Sammansatta till ett lag så blir bilden den motsatta. Viktiga delar i ett lagbygge är motivation och stolthet. Ingredienser som verkar svåra att skapa i stjärnspäckade lag.
Är det så att många av stjärnorna inom fotbollen blivit så bortskämda så att dom till slut får svårt att se sin roll som en elftedel i ett lagbygge. Storstjärnornas roll är ofta obestridd och lagbygget sker till stor del kring dessa. Om då dessa hörnstenar i bygget saknar egen motivation och stolthet för laget, ja då är risken påtaglig att bygget krackelerar.
När sedan energi dessutom slösas på ovidkommande saker, spelarprotester etc, så kan resultatet inte bli annat än ett misslyckande.
Vad betyder då coachen för lagets prestationer? Ja, det är en helt annan fråga att besvara. Många av dessa har också tillåtits att växa sig för stora.
Men herre gud, det är ju bara fotboll.
onsdag 23 juni 2010
Surströmming - självklart !
EU påverkar ju mera och mera i vår vardag vilket bl. a. innebär att surströmmingen kan förbjudas 2011. Jag tycker att det är lovvärt av jordbruksminister Eskil Erlandsson att strida för att denna delikatess ska få fortleva i Sverige.
Jag vill absolut inte gå miste om denna högtidsstund varje år.
Surströmming, mandelpotatis, kall öl, kall nubbe, lagrad ost och tunnbröd. Mums !
Jag vill absolut inte gå miste om denna högtidsstund varje år.
Surströmming, mandelpotatis, kall öl, kall nubbe, lagrad ost och tunnbröd. Mums !
Sprutbyten - en svårknäckt nöt
Nu tillåts sprutbyten även i Stockholm efter mycken politisk vånda. Inte minst Moderaterna har varit och är motståndare.
För att komma vidare i strävan att minska/hejda missbruk så måste man ha ett öppet sinnelag. Det håller inte att moralisera och förenkla i debatten.
Jag anser det vara en självklarhet att tillåta sprutbyten. I t. ex. Finland som har en fortsatt restriktiv narkotikapolitik har man har infört en lagstadgad och hälsopolitisk skyldighet för kommunerna att inrätta så kallade lågtröskelmottagningar med sprutbyte för drogmissbrukare. De goda erfarenheterna är att
- man kunnat hejda ökningen av nysmittade med hiv
- nya fall av hepatit B och C har minskat
- man i högre grad nått unga personer och personer med dolt missbruk
- man når 60% av alla missbrukare
- man räddar liv
För mig räcker dessa resultat/argument långt. Att tillåta sprutbyten innebär på intet sätt att man ger upp det förebyggandearbete som alltid behövs.
För att komma vidare i strävan att minska/hejda missbruk så måste man ha ett öppet sinnelag. Det håller inte att moralisera och förenkla i debatten.
Jag anser det vara en självklarhet att tillåta sprutbyten. I t. ex. Finland som har en fortsatt restriktiv narkotikapolitik har man har infört en lagstadgad och hälsopolitisk skyldighet för kommunerna att inrätta så kallade lågtröskelmottagningar med sprutbyte för drogmissbrukare. De goda erfarenheterna är att
- man kunnat hejda ökningen av nysmittade med hiv
- nya fall av hepatit B och C har minskat
- man i högre grad nått unga personer och personer med dolt missbruk
- man når 60% av alla missbrukare
- man räddar liv
För mig räcker dessa resultat/argument långt. Att tillåta sprutbyten innebär på intet sätt att man ger upp det förebyggandearbete som alltid behövs.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)