Fyrfotingar

Igår var Nelson och D hem till Sara och Per för att Nelson skulle få bekanta sig med nykomlingarna Elvis ( mops ) och Disa ( lhasa apso ). Ville och Sally känner Nelson sedan tidigare. Den här första träffen gick alldeles utmärkt. 

Idag kommer en annan nykomling i familjen på besök för att bekanta sig med  Nelson och Sigge. Det är Basse som hör hemma hos Marcus, Maria, Alice och Erik.

Det är bra att på detta sätt skola in alla nykomlingar så att de känner varandra och kan vara med vid framtida familjeträffar.

Nelson och Disa ( lhasa apso) ute i hundgården.

Nelson och Elvis ( mops ).

Puss på dig!

Sigge stannade förstås hemma hos mig.

Snygga morrisar, eller hur?

Höstrabatt

Nej, inlägget handlar inte om någon tidig julrea utan om om D:s rabattprojekt från i somras. Jag tycker att rabatten gör sig väldigt fint även i höstskrud. Det är en skön känsla att  se växterna gå till vintervila  i förvissning om att så där om ett halvår så tittar dom upp igen och sprider med sin livskraft hopp, glädje och framtidstro.  En trio som det alltid är bra att få påfyllning av.

En öppning som ger hopp om ljusare tider.

Det blir spännande att se vad som spirar här till våren.

Kransdags

Vi den här tiden på året brukar kransar dyka upp på många platser. Så oxå på Getingstorp. I helgen gjorde D årets första krans och nu hänger den på ytterdörren.

Årets första krans på plats.
Väldigt fin tycker jag.

Nelson har antagit rollen som
kransvakt.

Livsnjutare

Att jag är en livsnjutare vet du som ofta tittar in på min blogg. Nelson och Sigge har oxå förstått finessen med en sådan livsstil. 

Nelson slappar i sin Biabädd.

Sigge däremot, han väljer min TV-fåtölj.

I lördags fick jag njuta av en vegetarisk gryta med broccoli
och nygjord lingongelé. Till det ett utsökt
rödvin från Toscana.

Ute på långresa

Rubriken är en sanning med modifikation då jag numera på egen hand inte företar mig längre resor än till postlådan t o r. Förra lördagen hade jag missat att det var utgivningsfri dag så då blev jag blåst på dagstidningen. Igår var allt som vanligt igen och tidningen låg i lådan och väntade på mig när jag kom susande på elmoppen genom morgondis och duggregn.

På väg till postlådan. Där på andra sidan "stora" vägen
 bor en av våra närmaste grannar

Igår fanns tidningen i lådan.

På väg hem igen. Alltid lika spännande.

Efter en god helgfrukost så tog jag fram arbetsmaterialet till lördagens V75 och efter att jag i några timmar analyserat och "kört loppen i badkaret" så kände jag mig ännu en gång säker på att "idag sitter 7:an". Det gjorde den inte.

Nu är det emellertid så vist ordnat  att jag inte behöver vänta till nästa lördag. Nej, jag får en ny chans redan idag eftersom det är en extra V75-omgång då Breeders Crownfinalerna körs på Sundbyholm i Eskilstuna. Sooner or later så sitter den.

Mera mat

Igår bjöd D på Fisksoppa Collioure med apelsin, saffran,  fänkål och aioli. Ännu en av alla  dessa magiska matupplevelser jag får vara med om.

Receptet hittade D i denna kokbok, Det enkla goda.

Ser enkelt ut, men smakade himmelskt.

Framtidens mat

Snart behövs inte kokböcker som denna.

I gårdagens inlägg skrev jag om vår mathållning här på Getingstorp. Tänker fortsätta med att idag skriva lite om den mathållning som framtiden har att bjuda. I förrgår såg jag på TV-nyheterna ett inslag  där framtidssiarna Kairos Future gav en, enligt mitt tycke, rätt dyster bild av vad och hur vi kommer att äta i framtiden.

En framtidsfrukost kan t ex innehålla rostade mjölmaskar på youghurt med kokosflarn. Mera frånstötande än lockande tycker jag.

Förutom att mat är nyttig och av god kvalitet  så är för mig smak och utseende på mat mycket viktigt, snarast avgörande för mina val. I framtiden får dylikt stå tillbaka till förmån för nyttighet för kroppen och hållbart tänkande. 

Det innebär t ex  att man ska ta tillvara på allt, inget får gå till spillo.  Djurens alla kroppsdelar ska konsumeras. Grisöron, knäsenor och kycklinghalsar får alltså slinka ner. Insekter kommer att bli vanligare, främst som proteintillskott. Buljonger, avkok och destillat kommer  att översvämma marknaden. Du kan gå omkring med din buljongflaska i bakfickan och sörpla i dig när du vill. Njutning får stå tillbaka till förmån för disciplin.

Måltiden som sådan blir  mindre viktig. Maten konsumeras när det passar  utan att man behöver äta en riktig middag. 

Såna som jag, som sätter värde på det närproducerade och ekologiskt odlade, är på utdöende och vi kommer att ersättas av matnomader. Vandrande konsumenter, ständigt uppkopplade och med latten i handen. Finns inte dom redan?

Matnomaden går naturligtvis inte själv till affären och de färdiga mastkassar du kan köpa idag kommer att utgå och maten levereras hem till dig med drönare och förarlösa fordon.

Det känns i skenet av allt detta rätt bra att ha framtiden en bit bakom sig.

Idag äter vi en mustig  fisksoppgryta med sydfranska smaker. Till detta dricker vi en importerad Sauvignon Blanc från Loire. Ett vin som  med en bouquet  av vinbär och krusbär bjuder på rikedom och friskhet i glaset.

Dessa senaste rader gör att jag genast känner mig bättre till mods. Njutningsmänniskan i mig har vaknat igen.

Mat och måltider på Getingstorp

Du som tittar in  ofta här på bloggen har förstås upptäckt att måltider och mat är viktiga inslag i livet på Getingstorp. Eftersom vi inte äter kött så begränsas möjligheterna till variation av kosten. Ett bra sätt att hitta variation är att äta mat från olika länder.

Just den här dagen, på min födelsedag 17 maj,
så var det  grekisk buffé som gällde. 
Vad annars när "Grekgubben" fyller.

D lagar all mat här i huset och hon är som bekant en mycket kreativ person. Hon följer därför inte slaviskt alla recept utan läser in receptet och skapar sedan en rätt med D-touch.
Min insats i mathållningen begränsar sig till att hitta och spara recept för framtida måltider. En rätt kul uppgift tycker jag. Som dessutom  rikligt belönas.

Här skapar D många fantastiska rätter.

Vi äter ofta något " festligare" på helgerna medan veckorna går i husmanskostens tecken.  Nu när vi båda uppnått pensionsåldern så är det ett bra sätt att se till att tillvaron inte bara flyter ihop i en enda grå massa. Även om vi inte längre jobbar så  gör vi skillnad på vardag och helg.

Dryckerna anpassas så väl till tillfälle som till matens
ursprungsland. Här var det grekiskt.

Innevarande vecka är ett bra exempel på hur en matvecka på Getingstorp kan te sig. Internationell  och varierad mathållning.

Egna kryddor är en stor tillgång. Här: timjan,
citronoregano, rosmarin och 2 sorters chili

Måndag: Grekisk potatisgratäng. En underbart god och smakrik gratäng.

Tisdag: Indisk vitkålscurry. Jag är ingen älskare av indisk mat, men provar gärna ändå. Det här var en välsmakande vardagsrätt som säkert kommer igen.  
Jag har förstått att en rätt som heter något med curry inte behöver innehålla curry vilket denna rätt inte heller gjorde. Den gula färgen som jag trodde kom av curry hade denna gång skapats av gurkmeja.

Onsdag: Pasta pomodoro. En klassisk  och enkel italienare som alltid är välkommen. Extra god eftersom de färska tomaterna, den färska vitlöken och basilikan kommer från vår egen odling. Visst är det häftigt att ha egna färska tomater hela november.

Torsdag: Svensk löksoppa. Huvudinnehållet är förstås egenodlad lök.  Vi brukar äta soppa en dag i veckan.

Fredag: Fransk fiskgryta. Fisksoppor/grytor kan varieras i det oändliga.

Lördag: Vegetarisk "vilt"-gryta med bl. a. nygjord lingongelé. Hösten är den perfekta årstiden för olika typer av grytor och hemgjorda geléer.

Söndag: Köpt pizza vilket händer mycket sällan, men passar bra denna söndag då D ska medverka i en aktivitet i Örebro och köper med sig pizza på vägen hem. Det kan vara skönt för henne med en matlagningsfri dag ibland. Jag väljer en Al tonno.

Måltidsdrycker: På vardagar är det vatten. Från egen brunn så klart. 
På helgerna blir det med förkärlek vin. 
Vid några tillfällen per år blir det öl, cider och snaps. Det är när vi äter kräftor, surströmming  eller smörrebröd.

Som du förstår så blir det aldrig tråkigt för mig på Getingstorp även fast jag tillbringar all min tid här. Aldrig saknar jag t ex att inte längre kunna gå på restaurang. Jag tycker mig nämligen ha den bästa av restauranger här hemma.

2015-07-18: D i centrum av sitt odlingsparadis. 

Den här bilden rymmer allt det som garanterar 

mig ljuvliga måltider året runt.

2015-08-26: Odlingsparadiset ur en annan
vinkel och D i annan klädsel.

Det här med fotbollsintresse

Jag bjuder på en vacker höstbukett i stället för matchbilder från gårdagen.

Egentligen är svensk fotboll inte värd ett inlägg på min blogg och egentligen ska jag heller inte lägga min energi på något så fjärran från att vara värt att beskriva. Likafullt blir det några rader efter gårdagens match i Champions League mellan Sjachtar Donetsk och Malmö FF. 4-0 förlorade Malmö med, ett resultat  som kunnat vara än dystrare om inte Malmö haft sin bäste spelare i målvakten Johan Wiland. Eftersom Sjachtar gjorde 2-0 och 3-0 tidigt i 2:a halvlek så blev jag något förskonad från eländet då jag zappade över till Real Madrid - Paris Saint-Germain i en annan kanal. I förhoppning om att få se Zlatan Ibrahimovic återupprätta den förlorade svenska fotbollshedern. Ack vad jag bedrog mig. Jag fick se en lätt avslagen historia med en som jag tycker rätt så trött Zlatan. Han har plötsligt blivit en bollhämtande mittfältare i stället för en kobra som hugger på allt i straffområdet.

Detta innebär att jag bävar inför EM-kvalmatcherna mot Danmark den 14 och 17 november. Kan jag då bara inte strunta i kommande matcher? Nej, så enkelt är det inte. Mitt fotbollsintresse viker inte ner sig lika enkelt som svensk fotboll. Det tillsammans med en fullsatt Friends Arena kanske i a f kan bidra till ett tillfälligt uppvaknande för svensk fotboll.

Varför skriver jag då detta inlägg? Jo, det är mitt sätt att sudda bort besvikelsen. Att "skriva av sig" brukar det visst benämnas.

Höstdetaljer

När hösten kommer så brukar D fixa med vackra dekorationer lite här och var på tomten.

Höstdekorationer på trappan.

Nelson är känslig för förändringar. Så här på hösten kan det vara lite slirigt på morgonen och det gillar han inte när han ska hoppa in i Jeepen. Då får D plocka fram rampen och kanske oxå locka med några bitar älgkött inne i bilen. Såna godsaker kan han aldrig motstå och vips så är han på plats inne i Jeepen.

Ibland får D använda rampen
för att få in Nelson i Jeepen.

På kvällarna när vi t ex tittar på TV, vilket det blir mera av under den mörka årstiden,  så är alltid Nelson och Sigge med. Dom ligger alltid nära varandra och i samma position, vända mot eller från varandra. Detta med att de intar samma position tycker jag är särskilt intressant. Det kan inte bara vara slumpen.

Nelson och Sigge nära varandra, men på olika nivåer.
Nelson på golvet, Sigge på en fotpall.

En ytterligare höstdetalj ser du på bilden nedan, höstlöv på marken. Vi krattar eller blåser aldrig bort löven på våra gräsmattor utan de får ligga kvar och återgå som näring till jorden. Jag tror att det är bl. a. därför som vi har så fina gräsmattor. 

På bilden nedan ser du oxå  vinterrestaurangen Birdie nam nam för våra småfåglar och ekorrar. I år har D arrangerat den lite annorlunda vilket bl. a. innebär ett nytt fågelhus. Det ska tillkomma en julkärve vad det lider. Så snart allt var på plats kom  fåglarna och idag oxå den första ekorren.

Birdie nam nam har öppnat för säsongen.

Novembersöndag på Getingstorp

En utsökt söndagsmiddag.

"Siciliens bästa vita vin"
passade perfekt till.

Igår blev det en tidig middag följd av film.  D bjöd på Torskrygg med rödbetor, kaprisbär och brynt smör. Efter middagen så tittade vi på den franska filmen Potiche - en fransk troféfru.  Motsvarade inte alls  mina förväntningar. En kalkonrulle som inte rekommenderas.

En långt ifrån utsökt söndagsfilm.

En blåsning

Vår nya stora postlåda ekade tom igår.

Igår morse när jag åkte ner till postlådan för att hämta tidningen så blev jag påmind om att jag numera är en bekymmerslös pensionär. Lådan var nämligen tom. Ingen tidning, aj, aj, aj. Besviken och lite förgrymmad åkte jag hem och mejlade  till distributören att vi saknade tidningen. När jag tryckte på sändknappen för mejlet så hörde jag D:s glada skratt när hon talade om för mig att det var helgdag och att det därför var utgivningsfri dag vilket hon just upptäckte när hon läste tidningen i sin telefon. 

Helgdag, inte noterar jag sådana trivialiteter. Som pensionär och alltid varande här hemma på Getingstorp så är det bara dagar som går.  Riktigt så illa är det ändå inte, jag skiljer fortfarande på vardag och helg. T ex har vi papperstidningen bara fre-sön. Kanske därför det känns extra surt att den då uteblir en dag. 

Jag kom dock snabbt över besvikelsen över den uteblivna tidningen då jag i stället för att läsa tidningen ägnade tid åt att göra V75-tipset.  Innan detta så åt D och jag vår helgfrukost. Nej, det gick inget vidare på V75, men jag kommer igen nästa lördag. Sooner or later så.... 

Nu ska jag åka ner och hämta söndagstidningen. 

På väg hem med oförrättat ärende. Det var en riktigt
skön morgon så jag njöt ändå av moppeturen.

Tack för maten

Jag är som du säkert vet bortskämd med god mat av det mest varierande slag. D har alltid något gott att bjuda mig på, inte sällan nåt som jag aldrig förut ätit. Jag vet dock att hon gärna vill att jag hittar nåt nytt recept så att hon inte alltid måste tänka på nästa måltid. Särskilt då till helgerna.
Jag har därför skapat en RECEPT-mapp där jag sparar  spännande recept jag hittar. Den har jag indelat efter länder. Igår fick jag lägga till ett recept i Koreamappen efter att jag läst att min bloggkompis BP ätit en koreansk rätt som jag aldrig hört talas om. Vi äter ju inte kött så därför googlade jag på en vegetarisk variant av rätten och hittade Bimbimbap med sesamstekt tofu. En helt ny och spännande matupplevelse som smakade utsökt. Så igår fick jag säga Tack för maten! till både BP och D.

Det är inte ofta det serveras koreanskt på Getingstorp.

Det här med traditioner

Idag är det lutfiskens dag. Lite väl tidigt eller mycket för sent kan jag tycka eftersom vi äter lutfisk en gång per år och då på Nyårsdagen. Det är "bomull för magen" efter alla helg- och festmåltider. Nyårskonserten från Wien och sedan lutfisk, då är det ingen tvekan längre. Ett nytt år ligger framför mig. Om 63 dagar så är vi där.

Nej, jag har inte sett nyårskonserten på TV i alla år sedan 1959 då den började direktsändas . Det är en tradition som D och jag skapat.  Tidigare var jag mera intresserad av nyårsbackhoppningen från Garmisch- Partenkirchen som oxå började TV-sändas 1959, men gick i graven 2006.

När jag skriver detta inlägg så slås jag av hur jag kryssar mig fram mellan ytterligheter. Det är lite av charmen med bloggen. Att  ibland inte ha en aning om vad inlägget ska handla om, men likafullt få till nåt. Om än inte kristallklart så ändå inte helt obegripligt.

Lutfisk, nyårsdagen 2014.

Mystik över Närkeslätten

När D och Nelson går på nån av sina dagspromenader så brukar D ibland ta några foton som jag kan använda här på bloggen. Mitt fotoområde är som ni vet begränsat så det känns bra att kunna bjuda på lite variation ibland. 

Igår lovordade jag den fina hösten, men i rättvisans namn ska sägas att det inte är varje dag som solen lyckas tränga igenom molnen. Då och då ser det ut som på bilderna nedan.

Lite mystik vilar det allt över denna bild.

Där i skogsgläntan kan man se Getingstorp vid klart väder.

Närkeslätten.

Nelson älskar promenader
med matte.

Mera mystik.

Sigge föredrar att vara inne med mig.
Det vill jag i a f tro.

Läckerheter

Om c:a 8 månader kan jag glädja mig åt
kaprifol och lavendel längs jordkällarens tak. 
Men, först löjtnantshjärta och tulpaner .

Hösten överraskar positivt i år. Ljusa och solfyllda dagar i den här omfattningen var det länge sedan jag upplevde i oktober. Må det hålla i sig länge till. Oktober och november blir ju så mycket uthärdligare då. När sedan december kommer så plockar vi fram andra ljus att lysa upp tillvaron med.

Om 8 månader är här intensivt blått och grönt.

D pysslar med lite av varje i köket när odlingssäsongen nu är till ända och skörden är intagen. Då gäller det att på bästa sätt ta vara på allt som skördats. Det blir  många läckerheter att förhöja vinterns måltider med. Några av dyrgriparna ser du här nedan.

Inlagd chili.

Ättiksinläggning.

Oljeinläggning med rosmarin.

Tomater under mognad.

Marinerad vitlök.

Trädgårdsavslut

I söndags avslutade D trädgårdssäsongen då hon städade ur växthuset och fick hjälp av Per att lägga plåtarna på poolen.
Igår var det 6 månader sedan vi åt årets första växthusmåltid och om 6 månader är det förhoppningsvis dags igen. Härligt med nåt sånt att länga till.

Idag är det internationella nalledagen.

Nelson gillar att vara ute och jobba med matte.

Plåtarna på efter en usel badsäsong.

Inredningen i växthuset vinteranpassas så smått.

Lugn Agda, det är bara 5 månader till Påsk.