Augustibilder

En bild säger mer än tusen ord påstås det. Vad säger då två bilder? Mycket, om än inte allt.

Rosenskäran har stått emot värme och torka och
blommat hela sommaren.

När Sigge vill komma in hoppar han upp på broräcket 
så att vi ska se honom.

Tredje klippningen

Igår var det så dags för årets blott tredje gräsklippning. D klippte gräsmattorna på framsidan och på gavlarna av huset. På baksidan ska först all fallfrukt plockas bort innan den gräsmattan klipps så det får anstå till senare.

D har äntrat klipparen.

När klipparen parkerats var det dags för

röjsåg/trimmer för att putsa och snygga till
där klipparen inte kom åt.

 En del brunbrända ytor, men ändå nyklippt.

Inte alls brunbränt.

Prydligt, eller hur?

Björkarna, planterade november 2011,
växer så det knakar.

Spår av sommaren

Den varma och torra sommaren har förstås påverkat växtligheten här på Getingstorp. Men, nu när det kommit rejält med regn så händer det saker. T. ex. har gräset ånyo börjat växa  och gräsmattorna bakom och på gavlarna av huset är det nu dags att klippa. På framsidan däremot går det trögare och där lyser det fortfarande tråkigt brunt. D har i alla fall börjat planera för årets blott tredje klippning. En tredje klippning som vi en normalsommar avverkat redan i början av juni.

På tal om klippning så har jag bara klippt mig två gånger i sommar. Betydligt färre gånger än vanligt och jag är ändå inte långhårigare än vanligt. Vad det nu har med sommarens torka att göra.

Så här mustigt grön är gräsmattan på baksidan av huset.

På framsidan kvarstår dock spåren av sommarens torka.

Begränsningar

Mina foton på bloggen är rätt begränsade vilket torde vara väl känt mina bloggbesökare . Oftast är det foton tagna från nåt öppet fönster eller från nån av mina turer med elmoppen. Större än så är inte "min värld". Men, den är stor nog för mig.

Igår morse när jag tittade ut hade vi besök av ett rådjurspar som stod och smaskade på äpplen vid det gamla äppelträdet. Ett bra foto av en sådan händelse låter sig inte tas. Försöker jag öppna fönstret så är dom borta, därför blev det ett något suddigt foto taget genom fönstret.

Ett suddigt foto, sen var hon borta.

På väg ut i den avverkade skogen.

Kl. 05.32 började dagen gry.

Kl. 18.06 var bilden inte lika lustfylld.

För tidigt och för sent

Med osviklig precision förkortas dagarna med några minuter för varje dag som går. Det är dock först nu i den sista sommarmånaden som jag riktigt blir varse vad som händer.   Krampaktigt står jag i mitt fönster och försöker hålla kvar dagsljuset en liten stund till. Men, mot denna solens vandring är jag chanslös. När den försvunnit bortom Kilsbergen är ännu en dag till ända. För tidigt tycker jag.

Redan kl. 20.39 igår kväll var solen på väg 
att säga god natt.

Gäststugan och växthuset får en sista smekning av
den nedgående solen.

I den andra änden av dygnet, nu på morgonen, står jag i ett fönster på husets andra sida och försöker hjälpa solen upp. Men icke heller detta hjälper. Tre minuter senare än igår dyker den upp där bortom björkarna. För sent tycker jag.

Kl. 05.15 och solen kämpar sig upp.

Normalt och onormalt

Äntligen har värmen släppt sitt järngrepp och vi bjuds både  för oss själva och naturen välgörande regnskurar. Kort sagt så börjar tillvaron så sakteliga återgå till det normala.  

Något onormalt som vi fortsatt får "stå ut med" denna sommar är den rikliga tomatskörden. D skördar dagligen en ansenlig mängd tomater som du kan se på bilden här nedan. Så lyxigt det är att varje dag kunna äta nyskördade och välsmakande tomater.

Minst en skål med tomater kan D plocka in varje dag.

Morgonupplevelser

Igår morse vid 5.30-tiden var himlen vred. 
Ett dundrande åskväder passerade.

Jag är som du kanske vet en morgonmänniska. Ja, en kvällsmänniska oxå. Sena kvällar och tidiga mornar är min melodi. 

I förrgår morse var det första gången på länge som jag hörde fågelsång när jag öppnade fönstret. Så glad jag blev. Även fåglarna känner väl av att värmen börjar ge med sig.

Igår morse uteblev fågelsången, antagligen p g a den våldsamma blåsten.  Tråkigt förstås, men jag kände mig ändå glad för den avverkade skogen med tanke på de träd som tidigare stod hotfullt nära  gäststugan och växthuset och som i den här våldsamma vinden lätt kunnat falla.

I morse möttes jag av en mera normal sommarmorgon. Blå himmel, en frisk vind och uppiggande 14 grader mötte mig när jag öppnade fönstret. Men, ingen fågelsång.

Idag . Så här ska en sommarmorgon se ut.

En skön kväll i trädgården

Det blev en sen utekväll i trädgården igår. Det vara bara så ljuvligt att gå ut när det närmade sig solnedgång och temperaturen sjönk. Efter en sen middag så satt vi där ute och lät oss smekas av svala kvällsvindar. Naturligtvis njöt vi extra av den nya solnedgång som vi begåvats med sedan skogen avverkades. Sigge och Osborne var oxå med så klart. Även dom behöver få njuta av kvällssvalkan.

På bara ett dygn, efter rikligt med regn, så är gräset så där
frodigt grönt som det brukar vara. Kanske dags för 
årets blott tredje klippning.

Sigge undersöker det blåregn som matte satt 
vid portalen. Det blåregn hon inspirerades 
att köpa efter att 2016 ha besökt 
Villa San Michele på Capri.

Att vid 21-tiden bara sitta och beskåda solnedgången var 

en ren njutning. Vid 23-tiden hade temperaturen sjunkit 

till 16 grader. Så skönt!

En glimt av livet på Getingstorp

Den här sommaren har det inte blivit många turer på elmoppen för mig. Den intensiva hettan har helt enkelt omöjliggjort för mig att vara ute. Ja, förutom på sena kvällarna då D bjudit på måltider under det gamla äppelträdet. Men, i förrgår blev det i alla fall en tur till postlådan. 

Det säger väl det mesta om denna sommar när en tur till postlådan kan betecknas som nåt extra. Det säger oxå rätt mycket om livet på Getingstorp. Det liv som jag trivs så ypperligt med.

Här brukar jag mötas av fräsch och mustig grönska. 
Men, inte i år. Gulbrunt dominerar.

Himlen är i a f blå även i år.

Och molnen fortfarande vita.

Vägen hem från postlådan är alltid lika vacker. 
Den gröna mittsträngen har hettan inte rått på.

Det här med detaljer

Som du ser är jag fortfarande fast vid den nya utsikten. Ser du skillnaden mellan gårdagens och dagens bild? Förutom att solen hade kommit lite längre igår, men så är dagens bild oxå tagen 16  minuter tidigare. Men , den "stora" skillnaden är att den hembyggda lådan för diverse poolutrustning har flyttats. Den störde  hehetsbilden och så kan vi naturligtvis inte ha det.

Igår kl. 05.57. Visst stör lådan utsikten.

Idag kl. 05.41. D har flyttat bort lådan med poolutensilier 

då den "störde" utsikten. En liten detalj, men viktig för 

helhetsbilden.

Tjatigt

Ja, tjatigt kan väl mitt bloggande upplevas då jag nu för tredje dagen i rad avhandlar min nya utsikt. Men, lever man som jag i en rätt begränsad tillvaro, som jag för övrigt trivs alldeles utmärkt med, så blir det lätt så att vad nytt som händer biter sig fast lite längre än vad som kan betraktas som normalt.
14 friska grader just nu, men i morgon förutspås bedövande 35. Ur led är tiden.

Kl. 05.57, morgonstund har guld i mund.

Ett spännande år väntar

Igår avslutades avverkningsarbetet då de var här med "bamsemaskinen" och plockade ihop kvarvarande virke. Så spännande det ska bli att följa årstiderna med denna nya utsikt. Helt nya bilder kommer att möta mitt öga varje dag.

Bamsemaskinen plockar ihop kvarvarande virke.

En härlig solnedgång fick jag se kl. 21.24 igår.

Ny spännande utsikt

De senaste dagarna har det varit full aktivitet utanför mitt fönster. Markägaren till markerna runt Getingstorp har låtit avverka en del av angränsande skog. En avverkning som öppnat upp en helt ny utsikt över fälten bort mot Kilsbergen och dessutom ger oss ett helt nytt ljus. 

Positivt med denna avverkning är oxå att de träd som stod hotfullt nära vår gäststuga och vårt växthus nu är borta.

Det var fascinerande att följa avverkningsarbetet och jag imponerades av med vilken precision och skicklighet det utfördes, både med den stora skogsmaskinen och med motorsåg.  När jag såg och hörde träden falla insåg jag vilka enorma krafter som lösgjordes. Då kändes det tryggt att arbetet utfördes av personer med yrkesskicklighet. 

Jag höll mig så klart på vederbörligt avstånd från arbetet så det blev inga närbilder  utan bilderna är tagna från mitt fönster.

Det var en riktigt maffig maskin som
användes vid  avverkningsarbetet.

Det gäller att hålla tungan rätt i mun
när man kör det fordonet.

Stockarna plockades som vore det tändstickor.

Mera "plockepinn".

När jag vaknade vid 6-tiden i morse så möttes jag av en helt ny syn när jag tittade ut genom mitt datorfönster. Där blev jag stående rätt länge och bara njöt av den nya utsikten. 

                                           

Ny och spännande utsikt över fälten bort mot Kilsbergen

De träd som stod hotfullt nära gäststugan och
växthuset är nu borta.

Tomatmat

Eftersom jag denna vecka skrivit flera  inlägg om vår digra tomatskörd så passar det  väl oxå med ett exempel på vad vi gör av tomaterna. Igår bjöd D på Tomatburgare med grillad halloumi, en tomaträtt där de stora ryska tomaterna kom väl till sin rätt.

En annorlunda burgare utan bröd

som smakade utsökt med en fräsch sallad till.

Dagens skörd

Igår skrev jag om  att våra tomater växer som tusan värmen till trots och att D kan skörda varje dag. På  bilderna här nedan ser du dagens skörd. 

 Olika färger, olika storlekar.

Den här ryska bamsen väger 631 gram.

Vilken lyx!

Växtkraft är inget ord som naturligt sammankopplas med den intensiva värme vi nu har. Snarare bidrar den till motsatsen, men somligt i vår trädgård trotsar värmen och växer som aldrig förr. Hos oss är det tomaterna som i år uppvisar den starkaste växtkraften.Varje dag kan D plocka in en ansenlig skörd. Det vi inte äter upp fryser hon in i påsar och kan plocka fram närhelst tomater kan behövas i köket under det närmaste året. Vilken lyx!

Ljuvliga tomater kan D plocka varje dag i veckan.

Både vackra och välsmakande.

Lök växer oxå bra, även vitlöken som D inte satte som vanligt i november utan först i våras. Vi kommer att ha både vitlök och rödlök som täcker vårt behov under det närmaste året. Vilken lyx!

Det blir härliga vitlöksflätor av dessa.

En vacker vitlökslåda med några år på nacken.

Lökkorgen i köket kommer att vara välfylld
under lång tid framåt.

Två gånger

Lite trolsk är allt denna morgon.
Sånt får man uppleva om man går upp kl. 4.

Det sägs att en gång är ingen gång. Två gånger kan inte påstås vara mycket mera även om det är dubbelt så mycket. Vad kan jag mena med denna kryptiska början på inlägget?
Jo, kommen till juli månads sista dag så kan jag inte undgå att titta i backspegeln. Och vad ser jag där? Jo, denna sommar har vi hoittills klippt gräset två gånger,  grillat två gånger och ätit en måltid i växthuset två gånger. De två gånger vi grillade. Tala om ovanlig sommar.

Har det då varit en dålig sommar? Nej, det vill jag absolut inte påstå.
Vi har t. ex. ätit ett stort antal måltider under det gamla äppelträdet. Måltider som oftast slutat först vid midnatt. Såna där kvällar som jag brukar kalla magiska. 

Så här har det sett ut när de magiska kvällarna
varit till ända.

Jag har fått uppleva många tidiga mornar när naturen bjudit mig på många nya upplevelser. Förvisso upplevda genom ett öppet fönster, men ändå. Sommaren har oxå bjudit på många andra både överraskande och positiva upplevelser, men det ska jag inte närmare gå in på här.  Sedan ska jag så klart inte glömma att det varit ett fotbolls-VM där Sverige gjorde bra ifrån sig. 
Dessutom, sommaren är långt ifrån slut. Vi har en månad framför oss som innehåller både kräftor och surströmming. Välkommen augusti!

Värmen fortsätter

Gårdagens regn- och åskväder gjorde förstås sitt till för att göra tillvaron uthärdligare och i morse var det riktigt skönt att vakna upp. Men, temperaturen stiger snabbt och vi torde även idag närma oss 30 grader.

Sigge njuter av frisk morgonluft i
mitt datorfönster.