Ännu en temadag

Garfield är en känd pastaälskare.

Idag är det Världspastadagen. Nej, jag ska inte äta pasta idag. D har  nåt annat i tankarna. Det blir en vegetarisk moussaka.

Sigge äter inte pasta men myser gärna
i min TV-fåtölj.

En gammal klassiker

  D har gjort en ny bukett i hallen.

Det var inte torsdag igår, men lika fullt bjöd D på hemlagad ärtsoppa.Som tillbehör, timjan direkt från trädgården och varm punsch. Det blir inte många gånger per år som jag äter ärtsoppa numera. Annat var det under studenttiden i Uppsala. Då var ärtsoppa och punsch på någon av studentnationerna ett ofta återkommande inslag.

En värmande måltid i höstrusket.

Obegripligt

Obegripligt är det som igår hände på skolan Kronan i Trollhättan. Då känner jag inte för ett av mina vanliga blogginlägg om hur lugnt, tyst och tryggt det är att leva här på vårt Getingstorp. Nej, det får bli något för mig obegripligt idag. En dag då jag inte förstår och mina tankar finns i Trollhättan.

Idag är det internationella moldagen och jag förstår mycket väl att kemi inte tillhörde mina favoritämnen i skolan. Vad är då mol? Ja, fråga inte mig, en förklaring hittar du här.  Klarnar det? I alla fall inte för mig. Kanske kan exemplen nedan klargöra bilden. 

Heureka!

Ännu ett klargörande?

Ibland måste man gå vidare fastän man inte förstår.

Nyheter innebär extraarbete

”Uppgraderar du från Windows 7 eller Windows 8?
Då kommer du att älska Windows 10!” Fan trot.
Men, med tiden så kanske...

Det vimlar av s k  temadagar numera så det finns alltid anledning att fira. Idag är det INTERNATIONELLA CAPS-LOCK-DAGEN.  SYFTET MED DAGEN ÄR ATT VERKA FÖR ETT AVSKAFFANDE AV CAPSLOCK-TANGENTEN ELLER ATT FLYTTA DEN, DÅ DEN LÄTT AKTIVERAS AV MISSTAG VILKET LEDER TILL TEXT SKRIVEN ENBART MED VERSALER. Nej, jag firar inte.

Jag har ägnat förmiddagen åt nåt annat  med datoranknytning  och har laddat ner, installerat och uppgraderat Windows på min dator. Från Windows 7 till 10. Detta innebär förstås mycket extrajobb då jag nu måste lära mig en massa "nyheter". Varför måste även väl fungerande funktioner ändras?
Jag vet, jag kommer med tiden att lära mig allt (?) det nya, men det kommer att ta tid. En vara som jag dock har gott om det närmaste halvåret så jag ska inte ondgöra mig alltför mycket.

Lite av den här varan blir det nog oxå under inlärningsperioden.

Filmsäsong

Nu har filmsäsongen börjat. När möjligheten till sköna kvällar i växthuset är förbi så blir det mys inomhus i stället. Då blir det en film då och då och så ska jag börja läsa de böcker som jag nyligen köpt. Jag ska börja med boken  "Käre ledare: min flykt från Nordkorea".

I söndags tittade vi på en film från ett annat slutet rike, Östtyskland. Jag är fascinerad av hur detta land fungerade som samhälle och ser gärna filmer som beskriver människoöden från det forna DDR och den här gången blev det filmen "Barbara".

Handlingen utspelar sig sommaren 1980. Barbara är läkare och ansöker om utresetillstånd från Östtyskland, men får avslag. Med avslaget följer en kommendering till ett litet sjukhus långt ute på landsbygden. Filmen får betyget  4+ på min filmskala 1-5. En riktigt bra film med andra ord.

En riktigt bra film tycker jag.

Filmer som skildrar livet i ett land som Östtyskland behöver inte innehålla fysiskt våld för att uppfattas som otäcka. Det räcker så väl med det psykologiska spel som skildras för att jag ska känna obehag. Att ständigt vara övervakad av någon, utan att säkert veta av vem och att aldrig veta säkert vem jag kan lita på. Vem är vän och vem är fiende?

Stasis högkvarter i Berlin.

Ministerium für Staatssicherheit , allmänt kallat Stasi, bildades 1950 och blev med tiden en gigantisk övervakningsapparat i DDR.
Vid murens fall 1989 så hade Stasi 91.000 anställda och därutöver 189.000 Inoffizieller Mitarbeiter (IM) - personer som fungerade som ministeriets ögon och öron ute i samhället och som förrådde och angav vänner, grannar, arbetskamrater etc.

I Stasiarkivet fanns uppgifter om de flesta.

                   

Internationellt

Vi äter gärna maträtter med influenser från olika länder. Den gångna helgen blev det grekiskt på fredag, en klassisk svensk räkmacka på lördag och en fiskgryta med portugisisk anstrykning i söndags.

Lördagens räkmacka smakade utsökt.

Under 70- och 80-talet besökte jag Portugal vid flera tillfällen. Minnen av fantastiska fiskrätter bär jag fortfarande med mig.  Särskilt minns jag fiskgrytor innehållande massor av ingredienser. En sådan fiskgryta bjöd D på i söndags.

Söndagens fiskgryta med portugisisk touch. Mums!

Ett annat outplånligt minne från Portugal är fadodrottningen Amalia Rodrigues. Att uppleva henne live på en fadorestaurang i stadsdelen Alfama i Lissabon  och lyssna till hennes ödesmättade fadosång är en av mina mäktigaste musikupplevelser
.

Höstsöndag

Jag passar på att ta mig ut då och då för att få njuta av de sista fina höstdagarna. Igår var en sån dag med strålande sol från en blå himmel. Luften var så där ren och klar så att jag riktigt kunde ta på den. Det enda ljud jag hör är elmoppens framfart på grusvägen. För övrigt är det helt tyst. Vid såna tillfällen tackar jag min lyckliga stjärna för att vi bor som vi gör här på vårt Getingstorp.

På väg för att hämta morgontidningen möter jag en sol 
som sakta söker sig fram i det frostnupna gräset.

Klar och ren luft möter mig längs vägen. 
Dessutom helt tyst. 
Inte ett ljud.

På väg hem efter morgonturen till postlådan.

Jag ser förändring varje gång jag är ute.

Hemma igen.

Nu går D:s nya rabatt till sin första vintervila.

Getingstorp i höstskrud.

Bänken i rosenbersån får oxå flytta inomhus nu och
återkomma om ett halvår.

Lite grekiskt

Att jag är torsk på Grekland har du som
läser min blogg säkert förstått.
Det vet även barnbarnen Erik och Alice
 som hade dessa med till mig från Greklandsresan.

Ouzo är en perfekt inledning
på en grekisk måltid.

I fredags hade vi anledning att fira. Det blev då en grekisk middag. Inte konstigt då jag älskar det enkla grekiska köket. Jag påmindes då oxå om att det i torsdags var Fetaostens dag. Den 15 oktober 2007 beslutade EU att Grekland har ensamrätt på namnet Feta, vilket innebär att all ost som numera heter Feta är från Grekland. 

Denna grekiska rätt á la D bjöds jag i fredags.
Rätten föregicks av en ouzo och
till maten blev det grekiskt rödvin.

SUB (Skyddad Ursprungsbeteckning) eller på engelska P.D.O. (Protected Designation of Orgin) innebär att ost som bär namnet Feta måste vara producerad och packad i Grekland och framställd i enlighet med det traditionella receptet.Fetaost är en av världens äldsta ostar och numera firas alltså Fetaostens dag den 15 oktober varje år.

Detta är Systembolagets hela utbud av grekiskt rödvin.

Mera Sigge

Att Sigge får många inlägg är naturligt då jag gläds varje dag åt att han är åter i familjen.

När TV-fåtöljerna är upptagna så kan han tänka sig
 att slappa en stund i sitt korghus.

Förr och nu

Jag kommer väl ihåg mig själv i den första bilden.
Att jag inte sällan hade finbyxor och finskor i s f
fotbollsdito var inte så uppskattat.

Har jag inte redan upptäckt att tiderna förändras så finns det bloggar som kan hjälpa mig. Jag tycker att det är fascinerande att följa utvecklingen genom jämförelsen "förr och nu". 

Eftersom jag är uppväxt på bensinmack på 50- och 60-talet så intresserar mig gamla mackar. Nämnas kan att jag  mitt mackintresse till trots är ointresserad av bilar och motorer. En blogg jag följer just för mackarna är IMPERIAL58. Via den så dyker då och då oxå upp bloggar som bjuder mig på andra jämförelser som ligger inom min intressesfär. 

Du som läser min blogg vet antagligen att jag i mitt "tidigare liv" var mycket intresserad av skor, en skofreak m a o. 

Detta intresse förde mig idag till Larssons Blogg, en blogg med den lovvärda devisen "Först med det gamla - sist med det nya". Där hittade jag en annons från en tid innan skor blev en "slit och släng-vara".

Sigge

Vill bara tala om att Sigge mår bra och vi myser inomhus tillsammans. Vi är överens om att vi förblir i ide nu och tittar ut till våren igen.

Förmågan att njuta har han inte tappat. 

Tveeggat

När jag tittar ut en morgon som denna så känner jag  mig inte alls modfälld för att det är höst. Nej hur skulle jag kunna vara modfälld när jag ser en blå himmel och en sol som dansar över gräsmattorna. Men, när jag öppnar fönstret för att ta några bilder så känner jag av det som D nyss ropade till mig: " Det är nollgradigt ute"! Nu förstår du vad jag menar med rubriken.

Solen dansar över gräset och ger en lätt smekning
 till tegelmuren.

Höstfärgerna gör sig riktigt bra mot den blå himlen.

Spänning i luften

Nu är hösten här och de mest spännande som händer är att varje dag se en annan färgnyans där ute. Löven gulnar  och faller till marken och det glesnar mellan träden så att jag t o m kan se en skymt av våra närmaste grannar. Så kom inte och säg att det inte händer nåt här ute på vischan.

Långt är borta kan jag nu skönja en av
de närmaste grannarna.

Björkarna skiftar till gult och löven faller.

Gräsmattorna minner fortfarande om sommaren, men 
 är definitivt klippt för sista gången i år.

Veckans fisk

Ännu en utsökt söndagsmiddag.

Vi brukar äta fisk en gång i veckan. Igår bjöd D på stekt torskrygg med palsternackspuré och champagnesås. Receptet modifierades något då champagnen byttes ut mot vitvin i såsen och torskryggen mot torskfilé. En välsmakande söndagsmiddag blev det ändå. Innan D lagade middagen så ägnade hon dagen åt att natta poolen för säsongen. Tyvärr så krånglade sänkpumpen så hon kunde inte helt avsluta poolstängningen.

En ny sänkpump behöver inhandlas innan D definitivt
kan avsluta poolsäsongen.

Sigge

 Favoritplatsen, i  Sinnesrorummet på
mattes Howardschäslong.

Sigges rehabilitering har gått bra som jag tidigare rapporterat. Även om vi inte ser på hans rörelsemönster att han har några återstående problem så är det nog så att han ännu inte är helt återställd. Det behöver inte hända mycket utöver det vanliga för att han nästa dag ska vara osannolikt trött. T.ex. var han igår helt däckad, antagligen som en konsekvens av fredagens ostprovning. Även om det gick stillsamt till väga så räckte det för Sigge att det utöver matte och husse fanns ytterligare sex personer i huset. 

Det känns därför helt rätt att vi inte låtit Sigge gå ut ännu.

Det blir säkert så att Sigge och jag kamperar ihop inomhus till dess våren anländer igen.

Ostprovning

8 personer runt köksbordet går bra.

Igår hade vi ostprovning här hemma med familjen, (Sara-Per, Marcus-Maria, Erik och Alice). Jag tycker att det är ett kul sätt att träffas på. Vi testade fyra nya ostar. Som dryck hade vi ett vitt vin,  ett rött vin,  ett portvin och cider. Den bästa kombinationen var portvin och blåmögelosten Fourme d'Ambert. 
De här ostarna provade vi:

Fr. v. Morbier tradition, Fourme d'Ambert, Delice d´Argental
och Seriously strong cheddar

Spännande då jag inte smakat någon av dessa förut.

-Morbier tradition , en fransk ost  uppkallad efter den lilla stad i Jura där den först tillverkades. Morbier har den lilla egenheten att den delas  i två delar av ett lager aska  som ger den dess karaktäristiska utseendet.  Den fick 17 poäng och blev därmed kvällens lågpoängare. 

- Fourme d'Ambert, en fransk blåmögelost med anor från 800-talet och med sitt ursprung i norra Auvergne.   Lite för klen för min smak. 28 poäng.            

- Seriously strong cheddar. Från England så klart, men når inte upp till Farmhouse cheddars höjder enligt mig. Icke desto mindre blev detta kvällens vinnare med 35 poäng. 

- Delice d´Argental, en fransk vitmögelost, en s k triple creme,  från Bourgogne. 27 poäng.

Som tillbehör hade vi  två olika sorters knäckebröd varav D bakat fröknäcket. Dessutom plommonmarmelad och körsbärsmarmelad Båda gjorda av D så klart.

D:s nybakta fröknäcke.

D:s hemgjorda marmelader.

Dukat för ostprovning.

Välkommen till bords.

Grannar

Många grannar har vi inte och de närmaste vi har bor några hundra meter bort, förutom vår närmaste som dock är en sommargranne, april - september. Träffar vi på någon granne när vi är ute så är det oftast nån fyrbent som huserar i skogarna här intill. På foto nedan ser du en av dessa. En granne som bör hålla sig undan i dessa dagar eftersom älgjakten pågår.

Ibland kommer älgarna oxå in på tomten, gärna när det finns gott om äpplen på marken vid äppelträdet på baksidan. Dessa besök har jag dock inte haft fotoutrustning till att föreviga då de dyker upp när mörkret lagt sig. Nåt mindre lyckat försök har det hittills stannat vid.

Långt där borta ser du en stor älg. Eller inte...

Här är den på väg in in energiskogen fr vänster till höger,
mitt i bilden.

En händelserik dag

Igår fyllde D 65 år. Det firade vi förstås. Bl. a. genom att grilla ute. Det blev  gambas och halloumi på grillen.

Innan dess så klippte jag två av gräsmattorna där gräset växt sig långt sen senast. Efter klippningen så hjälpte D mig att tvätta klipparen för säsongen, innan jag lämnar in den för årlig service.  Den minnesgode vet förstås att jag brukar klippa för första gången till min födelsedag den 17 maj. Då passar det ju utmärkt att säsongens sista klippning sker i anslutning till D:s födelsedag den 7 oktober.  På så sätt ramar vi in gräsklippningssäsongen med våra födelsedagar. Lätt att komma ihåg om inte annat. Dagen avslutade med att bjöd D på den utsökta måltid som du ser på bild här nedan.                                                                     

Gräset behövde klippas igen.

Så här mycket hade gräset växt på 10 dagar.

D står som vanligt för grovgörat.

Nu är klipparen rengjord och klar att garageras.

I garaget får den dela plats med lite av varje.

D tänder upp grillen.

I den här drivbänken  planterade D vitlök tidigare i veckan.

Gambas och halloumi på grillen.

D ser ut att vara nöjd med grillningen.

Gambas och halloumi med ris och en kall vitlökssås smakade 

utsökt. Sallad, tomater och persilja kommer så klart från 

egen trädgård .

Nu är oxå tiden för levande ljus kommen.

En vacker uppläggning förhöjer en måltidsupplevelse.

Även en Gripsholmsfåtölj duger till Sigge.