Sigge piggnar till

Sigge har förlikat sig med rehabhagen och mår allt bättre för 
varje dag som går. Han äter, dricker, går på lådan, sover, 
spinner och snackar som han brukar göra.

Igår morse när jag åkte ner till postlådan och hämtade tidningen låg oxå ett vackert inslaget paket i lådan. Paketet var till Sigge från hans kattkompisar Findus, Fanny, Maja, Morris och deras matte A.Texten på kortet lyder så här:
- Hej Sigge!
Skynda dej att bli frisk fort så att vi kan "parta loss" igen.
Hälsningar
Findus, Fanny, Maja, Morris och A
Vi saknar dej.

Det var  i anslutning till A:s tomt som Sigge hittades skadad förra söndan och det var oxå A som gjorde oss uppmärksamma på att Sigge hade setts  skadad.

Visst är det härligt med så omtänksamma grannar.

Ett fint kort och massor med kattgodis låg i paketet som Sigge
fick från sina kattkompisar och deras matte.

Årets familjekräftskiva

Igår var det dags för vår årliga kräftskiva med familjen. Perfekt väder för denna tilldragelse, men huvva så kallt det blev fram på natten. Kaffet och tårtan fick vi ta inomhus. Det här med fotandet blir som det blir vid dylika tillfällen eftersom det finns så mycket annat än kameran att koncentrera sig på. Några bildbevis bjuder jag ändå på.

En gång om året kommer detta fram.

Mycket bra. Vi hade en sort till, men den kom aldrig med på bild.

D och Alice tar emot Sara och Per.

Det är inte många gånger under en sommar  D
kan hittas stillasittande med en drink i handen.
En unik bild m a o.

Äntligen lyckades jag få med hela familjen på bild. Längst fram
Erik och Alice och fr. v. D, Marcus och Maria,
Per och Sara.

Lekar och tävlingar hör förstås kräftskivan till.

Marcus är tävlingsledare och har regelgenomgång.

Den perfekta platsen för en kräftskiva.

Mörkret smyger snabbt på i augustikvällen.

Var är alla gäster? Jo, ute vid mat- och dryckesborden och förser sig.

Dryckesbordet blev inte helt tömt.

Nelson var med ute hela kvällen.

Getingstorp inbäddat i mörker.

Tårta och kaffe fick intas inomhus då nattkylan rullade in.

Ett vackert kvarvarande minne av årets kräftskiva.

Sigge är hemma igen

Det kommer att dröja innan Nelson och Sigge kan gå
på kvällspromenad tillsammans igen.

Igår morse ringde veterinären från Strömsholm redan vid 9-tiden och sade att D kunde få hämta hem Sigge. Tjoho! Snacka om att lycka och glädje spred sig på Getingstorp. Kl. 13.00 hade D tid med rehabteamet för genomgång av Sigges rehabilitering och därefter hade hon tid för samtal med ansvarig veterinär. Efter detta så var det dags för hemresa och de ankom hem vid 17-tiden. 

Sigge har en bäckenfraktur som kan läka utan operation med god prognos enligt bedömning från Strömsholm. Under läkningen kommer ärrvävnad att bildas och den stabiliserar bäckenet.

Nu har D och Alice av kompostgaller byggt en rehabhage åt Sigge. Hagen har vi placerat i D:s dressingroom där han får det lugnt och stilla. I  hagen ska han vistas i 3 veckor och där ska han ha sin sovplats, toalett och mat /vattenskålar. Han får alltså inte gå lös i huset. Under de 3 veckorna ska ett  från sjukhuset medsänt schema följas. Ett schema som innehåller lite av varje:  - Han ska ges ett smärtstillande och antiinflammatoriskt läkemedel 1 gång/dag i 7 dagar. 
- Han ska bära en s k hobblesele som håller ihop bakbenen så att de inte glider isär. 
- Han ska gå korta promenader på plant, mjukt underlag 3-5 minuter 4 - 6 ggr dagligen. 
- Han får inte springa, hoppa eller klättra. 
- Han ska ges mjuk massage 1-2 ggr dagligen enligt speciella råd som D fått med.

Sigge har kunnat kissa själv på sjukhuset och det är viktigt att se till att han fortsätter med detta.

Efter de 3 veckorna i hagen ska Sigge hållas inomhus i minst 1 månad. Han får då INTE hoppa upp på saker, springa etc. utan han måste ta det lugnt.

Som vanligt i vår familj så är det D som får bära den stora bördan så dessa rehabiliteringsåtgärder med Sigge ska nu läggas till D:s redan späckade schema. Jag och Nelson får se till att vara lite mindre "krävande" de närmaste 2 månaderna.

Igår var D över med en "Tack-för-räddningsinsatsen-gåva" till våra grannar A och A som i söndags uppmärksammade att nåt var fel med Sigge och kontaktade oss vilket ledde till att Sigge hittades och kunde räddas.

Alice, 7, följde med Farmor och hämtade Sigge. Alice var oxå med i måndags när D åkte in med Sigge till sjukhuset. Alice har bott hos oss denna vecka, en vecka som hon nog kommer att minnas som ofantligt händelserik. Veckan avslutas i kväll med kräftskiva då pappa Marcus, mamma Maria och storebror Erik kommer hit liksom även Sara och Per. Naturligtvis känns det extra bra att även Sigge har kommit hem så att vi kan känna att HELA familjen är samlad. I det sammanhanget ska oxå nämnas Nelson som förstås även han blev jätteglad igår när han bästa kompis Sigge kom hem igen även om han hittills fått nöja sig med att snufsa på Sigge från utsidan av transportburen. 

När Sigge varit borta den senaste veckan så har jag förstås grottat ner mig i bilder av och tidigare inlägg om Sigge. Här är det allra första blogginlägget om Sigge.

Det blir inte alltid som man tänkt

Dagens inlägg skulle kommit tidigare i veckan , men Sigges olycka kom emellan så därför har allt handlat om honom denna vecka. Det kommer flera uppdateringar om Sigge. Allt talar nu för att han får komma hem och rehabiliteras här hemma.

Söndagen började med att D bjöd på frukost i växthuset.

I söndags skulle jag köra veckans gräsklippningsrunda på 3 timmar. Detta i ett försök att skingra tankarna från att Sigge var på rymmen. Det blev tyvärr bara en halvtimme på klipparen då wiren till styrningen plötsligt brast. Som väl är så har jag många personer i den supportskara som man behöver när man som jag inte praktiskt kan fixa saker själv.

Jag hann med att klippa gräsplanen utanför grinden och
ett varv runt en av gräsmattorna. D har som synes köpt
torvblock och stallströ till sitt projekt nere vid syrénhäcken.

I björkdungen tog det stopp.

D är min första och största support i alla lägen och hon kunde snabbt konstatera wirebrottet och att det krävdes byte av wire. Inget som vi klarar av själva. Då kontaktar jag Ola på firman "Sohlbergs" i Fjugesta. Han hjälper till i alla lägen när jag får gräsklipparproblem. Han kommer då med släpkärra och hämtar klipparen, tar in den till sin verkstad och levererar klipparen åter nästa dag. Han är en person som för mig, i min situation, är ovärderlig. En wire är beställd och beräknas komma hem idag  och hinner den då oxå monteras så  har jag förhoppningsvis klippt gräset  innan morgondagens  traditionella kräftskiva med barn och barnbarn.
I bästa fall så är då oxå Sigge hemma så att hela familjen är samlad.

Ny Siggerapport

Jag saknar att se Sigge ligga och mysa på
gräsmattan här hemma.

Lite nytt finns att rapportera om Sigge. D var igår i kontakt med sjukhuset. Inga säkra besked går att få och kan väl heller inte krävas, men nu är prognosen i alla fall förändrad från okänd till god. De vill dock ha Sigge kvar en tid till så att han kommit igång och kan kissa själv, något som han hittills fått hjälp med. De har oxå provat en gåsele på honom så att han kunnat stödja på sina bakben och fortfarande får han smärtstillande. Något besked om hur länge Sigge behöver stanna på sjukhuset går inte att få. Budskapet är "en dag i taget".

Helst skulle vi vilja ta hem honom så att D kan börja rehabträna med honom och vid behov kan vi då konsultera Sigges veterinär här hemma. Vi fortsätter den här diskussionen med sjukhuset.

Det viktigaste är ändå att Sigge kan rehabiliteras och med tiden får möjlighet att återta kontrollen över "sitt rike" här på Getingstorp. De säger att han mår bra just nu men är lite stressad. Tror jag det, han är ju van lugnet och familjen här hemma.

Siggerapport

Nelson saknar förstås sin bästa kompis och jag
saknar att se dom tillsammans.

D blev igår  kvar hela dagen med Sigge  på Strömsholms djursjukhus. Barnbarnen Alice och Erik bor hos oss denna vecka då Erik går på sommarkollo. Alice fick därför  följa med Farmor och Sigge till sjukhuset vilket D tyckte var ett skönt stöd att ha med sig. 

På sjukhuset har all tillgänglig expertis  konsulterats och man bedömer det inte möjligt att operera. 

Däremot har katter en god förmåga till självläkning så därför får Sigge stanna kvar några dygn på sjukhuset så att dom närmare kan hålla koll på honom  så att kroppsfunktionerna fungerar och sedan vill de testa någon form av gåstöd som skulle kunna hjälpa honom  i rehabiliteringen. De ska oxå undersöka närmare hur nerverna  runt bäckenbensfrakturen skadats. Nerver som är viktiga för självläkningsförmågan. Sigge kan i nuläget inte stödja på bakbenen. 

Går det som  vi hoppas får vi hämta hem honom senare i veckan och då har han en rehabiliteringsplan med sig.

Det känns bra att han får bästa tänkbara vård och så hoppas jag att Sigge har en självläkningsförmåga utöver det vanliga. Det ter sig trots allt lite hoppfullt, men vi är väl medvetna om att den där svåra frågan kan komma.

Sigge hittad vid liv, men skadad

Sigge hjälper gärna till i trädgården.

Han myser lika gärna i mattes Howard.

Tack vare uppmärksamma grannar så hittades igår Sigge. En av våra närmaste grannar, A,  hade varit borta över helgen och haft tillsyn av huset. Personen som sett till huset hade  tidigt igår sett en röd katt på tomten. När katten gick iväg såg hon att den rörde sig konstigt med bakkroppen. Eftersom A  själv har katter som Sigge ibland brukar besöka så kom hon  att tänka på Sigge och sökte därför oss på telefon. 

När jag ringde upp  och fick veta detta på eftermiddagen så gick D och Sara till A och och tillsammans sökte de igenom det närmaste skogsområdet. När de sökt länge och var på väg att avsluta så tittade de extra noga igenom  buskage som låg närmare tomten. När de lyste med ficklampa i ett av dessa så fick D se Sigge ligga hopkrupen och gömd bakom ett stenblock. När hon tog upp honom så kunde hon konstatera att han hade väldig smärta. De fick låna en kattbur av A och fick skjuts hem med Sigge. Oj, så skönt det var för mig att få ge honom en kram och känna hans mjuka päls.


Sara ringde till Djursjukhuset i Kumla dit de begav sig.
Där fick Sigge smärtstillande varefter han undersöktes och röntgades. På röntgenplåten kunde konstateras en skada på bäckenet. Utan att närmare veta vad som orsakat skadan så kan väl ändå antas att han blivit påkörd när han passerat över vägen.

En remiss skickades till Strömsholms djursjukhus som D kontaktat nu på morgonen.Hon har redan åkt dit  så att han är där när det smärtstillande upphör att verka. Sedan får vi avvakta ett definitivt besked om något och i så fall vad som kan göras åt den skada Sigge har. En oviss väntan.

Tusen tack till A som kontaktade oss och därmed räddade Sigge från en plågsam död i all ensamhet. Nu får vi chansen att göra så mycket som är möjligt för Sigge och han får bästa möjliga vård. 

Något fattas

Nyskördade morötter och rödbetor som ugnsrostats och serverades på en salladsbädd med grillad halloumi och rostade hasselnötter bjöd D på till middag igår. En sen middag i växthuset.

God och nyttig lördagmiddag.

Något saknades dock igår kväll. Sigge var inte som vanligt med oss. Han gick ut igår morse och har sedan inte synts till. Han som knappt brukar gå av tomten.  När jag åkte ner och hämtade tidningen i morse så tog jag en sväng i byn med elmoppen, men ingen Sigge dök upp när jag ropade på honom. Nu blir det orolig väntan och jag är nog den i familjen som oroar mig mest. För att skingra tankarna så ska jag nu ta veckorundan på gräsklipparen.

På min elmoppe brukar Sigge ofta ligga när vi äter i växthuset.

Sigge, Kom hem !

Håll till godo

Idag blir det bara  bilder på några av de läckerheter D bjudit på under senaste veckan. Detta beror på att det inte var lika lätt att installera det nya modemet som nya musen och tangentbordet och det får därför får anstå till i morgon. Det som på papperet bara uppges kräva några knapptryckningar kräver betydligt mera än så. Därför får det jobbet anstå till morgondagen.

En indisk måltid a la D.

Grillade gambas med bondbönssalsa.

Igår bjöd D på en paj innehållande bl. a. nyskördade, kokta
rödbetor och morötter.

På G igen

Ny utrustning.

Igår köpte D ett nytt tangentbord och ny sladdlös mus till mig. Efter att hon installerat dessa så kan jag nu återigen använda min egen dator. Skönt! 

Idag så ska det nya modemet finnas att hämta ut på posten och när även det är installerat så ska jag förhoppningsvis ha tillgång till internet via mitt vanliga bredband igen. 

Bilderna nedan har inte mycket med texten ovan att göra men jag vill så gärna bjuda på lite trädgårdsgodis. Livet och de njutningar det bjuder på  fortgår ju även utan internet.

Härlig gurka till inläggning för både sommar och vinter.

Inlagd gurka till vintern.

Jag känner smaken och krispigheten bara av 
att titta på burken.

Min favorit,  Getingstorps hallonsylt.

I denna pastalunch döljer sig många nyskördade vitlökar.

Körsbärsgelé, en nyhet.

Nyskördad vitlök på tork.

Tomaterna mognar allt mera.

"An honest liar"

Går allt att förklara?

Ibland ramlar jag över TV-program om fascinerande personer. Personer som jag tycker att jag borde känt till tidigare. Så hände t ex i förrgår kväll då jag av en slump tittade på K-special i SVT2 som handlade om den nu 86-årige magikern och f d utbrytarkungen James Randi. En magiker som ägnat mycken tid åt att avslöja andra magiker och allehanda bluffmakare. Han gav bl. a. skedböjaren Uri Geller stora problem.

Han utlovade redan 1964 en miljon dollar till den som kan utföra en övernaturlig handling som han inte kan förklara. Ingen har  hittills lyckats med detta.

Så här i Prideparadens kölvatten så kan nämnas att James Randi vid 81 års ålder kom ut som gay.

Det var en intressant dokumentär om en fascinerande människa.

Närmare lösningen

Det är mycket att reda ut innan jag är ute på internetspåret igen.

En tekniker kom idag förbi för att kolla var bredbandsfelet kan vara. Det visade sig vara en skada i en station nån kilometer bort, men när den var åtgärdad så kommer jag ändå inte ut på internet. Troligen har ett modem till datorn oxå kraschat och behöver därför bytas ut. Det innebär ytterligare väntetid , hur lång vet jag inte i nuläget. Något är i alla fall på gång och Telias support är vidtalade och "på tårna". Vackert så.

Lagerhållning

Så här kommer jag ihåg min barndoms skördetider.



Nu händer det mycket här på Getingstorp, speciellt i trädgården. Som vanligt så förevigar jag allt med min kamera men det blir som sagt inga nya bilder i avvaktan på att min dator fungerar igen. Tråkigt tycker jag, men kanske ett välkommet avbrott för dig som återkommande besöker min blogg eftersom jag har en tendens att publicera bilder som är förbluffande lika tidigare bilder jag lagt ut.

De senaste dagarna har varit intensiva trädgårdsdagar vilket i sin tur medfört många köksbestyr för D. Till oförställd glädje för mig. D har gjort jordgubbssylt, hallonsylt (min absoluta favorit) och dessutom lagt in gurka. Därtill har hon skördat den vitlök som sattes i oktober. Sådant som hjälper till att skapa ljus och glädje under de mörka årstider som avlöser sommaren. Visst är det en gåva att genom smak och dofter kunna återskapa ljuvliga sommardagar. Idag är just en sådan dag och kanske är det så vist ordnat att vi får lite åter av det vi hittills i sommar upplevt oss förlora här uppe i norr.

Lagerhållning av såväl bloggmaterial som "trädgårdsgodis" är vad som gäller just nu så det  kanske blir trädgårds- och skördeinlägg långt in på hösten.




Vardagsproblem

Jag kommer inte överens med musplatta och tangentbord 
på bärbara datorer.

Som du kanske vet så har jag just nu datorproblem. Förutom att internetkontakten är bruten så har musen till min dator "låst sig" så jag kan inte ens hämta eller skriva ett dokument. Lyxproblem kan tyckas, men för mig är det ett vardagsproblem. Ett problem som stör mig i min vardag.

Jag har lånat D:s bärbara dator och installerat den "mobila pinne" som Telia bistått mig med och borde då vara nöjd och glad kan tyckas. Men icke, jag vill ha igång min egen stationära dator och ha åtkomst till allt vad jag där har. Jag har dessutom ett handhavandeproblem som dock helt beror på mig själv. Jag är inte tillräckligt lätt på handen för att jobba med en bärbar dator. Mycket beroende på att jag är "enarmad" och därför är lite väl yvig med min högerhand när den dansar fram över tangenterna. En dans som inte sällan aktiverar kommandon fjärran från vad jag avsåg med tangentberöringen.

Eftersom min dator och tillgång till internet är en del i det mesta jag företar mig i vardagen så blir detta ett större problem för mig än för många andra. Ett sätt att hantera situationen är att så som nu skriva ett inlägg om detta mitt "vardagsproblem".

Jag skrev häromdagen att det bara är att gilla läget. Något som är mycket enklare att skriva än att faktiskt göra.



Favorit i repris

På den här sitter jag de närmaste 3 timmarna .
 

Till dess jag får ordning på min egen dator så blir det inga nya foton i mina inlägg. Idag är det väl lika bra eftersom jag nu ska försöka svinga mig upp på min åkgräsklippare och putsa till gräsmattorna igen. Foton från mina gräsklippningseskapader har du som besöker mig ofta redan sett ett antal av så det är nog inget du saknar. 

Måste passa på att klippa när det äntligen torkat upp och vi har uppehåll i det återkommande regnandet. Jag kände mig i morse inte direkt sugen på denna syssla idag, men eftersom jag vet hur glad och nöjd jag är när jag klippt klart så så ska jag nog klara av att ta mig över denna "tröskel" idag.

Jag, beroende? Ja,visst.

Shit happens.

Ja, av min dator och internet. Det blir sporadiska och korta besök på bloggen den närmaste tiden p g a åskvädrets framfart i torsdags. Fick idag meddelande från Telia att det är ett mera omfattande fel än de först trodde så det kommer att ta längre tid än en vecka  som var det första budet jag fick.

Jag får alltså tills vidare klara mig med D:s bärbara dator och den "mobila pinnen".  Inläggen blir färre, så oxå mina kommentarer hos dig. Tråkigt och tålamodsprövande, men det är bara att gilla läget.