Trädgårdsgodis

Här har vi hyllan för några av årets nyheter. Inkokta plommon i Calvados och i Cognac. Tänk så läckert till D:s hemgjorda glass. Dessutom en vackert röd jordgubbslikör.
Så här fräscha grönsaker hittar du inte i grönsaksdisken på ICA eller Coop. För att inte tala om smaken. Mmmmm.
Av skördade grönsaker blir det förstås grekisk sallad i växthuset.
Mynta och citronmeliss som ska få hänga på tork och sedan bli ljuvligt välsmakande té.

Inte alla vill åka Jeep

Vi har en tid talat om att köpa en 4-hjulsdriven bil. En sån behöver man när man bor på landet. Vi bestämde oss för en Jeep och efter mycket sökande så blev det en Jeep Patriot. En riktigt bra och skön bil som vi är jättenöjda med. 

Nu är det ju inte bara D, som kör mest, och jag som ska vara nöjda utan även Nelson som ska åka med där bak. Han vägrar envist att hoppa upp och tycker nog att matte och husse har gjort ett dåligt köp. D har idkat idog träning med honom senaste veckan och vid två tillfällen har han hoppat in och åkt med. Igår när han och matte skulle åka hem från jobbet så totalvägrade han och det slutade med att matte fick åka hem och byta bil, till vår C 5:a och när hon kom med den så studsade han snabbt in.

Hoppa-in-i-Jeepenträning pågår.

Som du förstår, en del träning återstår innan Nelson accepterat att åka Jeep. I träningen ingår glada tillrop, hundgodis eller en korvbit inne i skuffen, favoritbenet på plats. Dessutom all inlärnings moder; upprepning, upprepning, upprepning.

Intressant skådespel

Så börjar då temperaturen höjas inför nästa presidentval i USA. Tycka vad man vill om USA, dess politik och politiker men dom klarar av att göra en sevärd show av det mesta.

Det finns nyheter och så finns ickenyheter

Med rubriken menar jag att somligt som kvällspressen skriver har noll i nyhetsvärde. Även om det råkar vara en nyhet. Ramlade över en artikel som handlade om bloggerskan Kissie och hennes kroppsfixering och att hennes problem beror på att Josefin Crafoord hånat henne för hennes vikt.

Det är ju inte sällan förekommande att folk i kändisvärlden på olika sätt "angriper" varandra så sett ur denna aspekt så är detta inget märkligt. Inte heller vad Kissie känner och tycker då detta är något som varje människa måste få råda över själv.

Ne, det jag reagerar inför är att Expressen finner detta ha ett nyhetsvärde och ger det plats på nätupplagans förstasida/löpsedel. Beklagligt, eller snarare bedrövligt.

Nej, jag är inte upprörd och vet att jag inte måste läsa men ibland så känner jag bara för att skriva av mig även om det mest ointressanta. Som Expressen då kanske någon tycker. Ja ungefär så, även om våra bevekelsegrunder är högst olika.

Så fel det kan bli

Fick nyss ett av alla dessa skräpmejl som alltid har fantastiska ting att erbjuda. I detta var chansen stor att vinna en resa för familjen till London. Till London med familjen i dessa dagar? Nej tack. Så fel det kan bli.

En hink med plommon

Så härligt det är att bo på landet. Plötsligt ringer en granne och frågar:
-vill ni ha plommon?
-Ja gärna svarar jag och en halvtimme senare står en rågad hink med plommon på köksbordet.
När jag meddelat D så fick jag i uppdrag att hitta plommonrecept och snabbt har jag hittat dessa:
- Inkokta plommon
- Inlagda plommon
- Plommon glöggkompott
- Plommon i amaretto
- Plommon och hallon muffins
- Plommonmarmelad
- Smulpaj med plommon
- Ugnsbakade plommon med mascarpone
En hel del smått och gott att njuta av under mörka vinterkvällar. Det går nog bra även övriga årstider.

Intressant beskrivning av läget i Grekland

Läste igår i DN en artikel om Grekland och den bekymmersamma ekonomiska situationen.En artikel som inte, som brukligt varit i svensk media under året, odugligförklarar alla greker som lata, fifflande svartjobbare. Det känns rätt befriande att få en lite mera nyanserad bild av Greklands bekymmersamma ekonomi.

Nyttig egenodlad middag

Bara grönsaker och potatis, allt direkt från den egna trädgården. En stund på en plåt i ugnen med en god en olivolja, havssalt och rosmarin däröver. Ja, mera behövs inte för en god och nyttig middag.

"Porträtt"av Steve i Nerikes Allehanda

Idag var ett reportage om mig i Nerikes Allehanda. Journalisten som skrivit reportaget hade läst min blogg och hon tyckte att den var intressant och ville göra ett "porträtt" av mig så här 10 år efter min stroke.

Jag bad om lite betänketid. Tidigare när jag drev olika frågor i jobbet så var en tidningsartikel då och då ett bra hjälpmedel. Idag är det annorlunda då jag lever ett lugnare och mera tillbakadraget liv. Nu vill jag vara och verka i bakgrunden. Men när jag tänkt en tid så sade jag OK till artikeln som jag tycker på ett bra sätt beskriver min/vår situation. Jag känner igen mig själv när jag läser artikeln och bättre betyg kan väl inte ges.

Jag brukar läsa tidningar på nätet men idag var papperstidningen av NA roligare då reportaget om mig var ett 2-sidigt uppslag. Dessutom flera bilder och mera text, bl. a. ett avsnitt vad jag tycker om ADHD, om Grekland och om att bo nära en flygplats. Så här tycker jag:

- ADHD
När jag 2000 hade i uppdrag att se över kriminalvården för ungdomar i fängelse upptäckte jag att många hade ett neuropsykiatriskt funktionshinder. Den vanligaste diagnosen var ADHD. Forskare hade känt till kopplingen mellan den här typen av diagnoser, missbruk och kriminalitet men inget hade gjorts. Vi måste lära oss att se de här barnen tidigt så att vi kan ge stöd och ta tillvara deras kunskaper och gåvor. Lika lite som jag vill hamna i facket ”strokepatient”, lika illa tycker jag om att de här ungdomarna stämplas som ”jävla busungar”.

- Grekland
I 30 års tid åkte jag dit. Nu har jag kontakt med många svenskar där via bloggen. Det har varit intressant nu under den ekonomiska krisen, när media utmålar alla greker som fifflare och svartjobbare. De som bor där ser också något annat, något vackert, vänligt och trivsamt .

- att bo nära en flygplats
Första gången ett fraktplan gick in för landning blev det alldeles mörkt i köket, men vi har vant oss. Vi kan sitta i växthuset, titta upp genom taket och vinka: ”Där åker de till Grekland, men vi har Grekland här, med grekisk sallad, retsina och ouzo”.

Dessutom personfakta:
Namn: Steve Ericsson
Ålder: 61
Bor i: Getingstorp, Södra Folkavi
Familj: Gift med Brith Inger som har två barn, Sara och Marcus, och två barnbarn, Alice 3 och Erik 5. I familjen ingår även hunden Nelson och katten Sigge.
Yrke: Verksamhetsutvecklare
Aktuell: 10 år efter stroken. Bloggar på http://stevereflekterar.blogspot.com/

Dagen efter

Efter gårdagens kräftskiva så är Nelson och Sigge lite trötta och vilar ut tillsammans i glasverandan.

Kräftskiva

Ja, så här såg det ut igår när vi hade vår traditionella familjekräftskiva. Det blev buffédukning ute i trädgården och vädrets makter stod oss bi. Annat är det i dag då regnet öst ner hela dagen.

Välkommen!

Pelargonerna nere vid vår gårdsskylt står sig fantastiskt bra och lyser välkomnande trots den tryckande värmen. Jag brukar se till att ta med mig en kanna vatten till dom när jag hämtar posten. Så är det med all växtlighet, om den bara vårdas väl så ger den glädje tillbaka.
Om två timmar så kommer gästerna till vår traditionella familjekräftskiva så nu är det färdigbloggat för idag.

Resultat av gårdagens kvällsskift

Det är som bekant inte många praktiska sysslor jag klarar av att göra längre. Desto nöjdare är jag då jag klarat av min huvudsyssla sommartid. Det är att klippa gräsmattan, eller kanske ska vi säga gräsmattorna eftersom det är rätt många olika gräsytor fördelade över vår tomt.

Igår kväll var det dags igen och minsann var det inte riktigt behagligt när solen dalat och det fläktade skönt svalkande när jag susade fram på min åkgräsklippare. Det var så skönt så att klippningen dessutom gick fortare än nån gång tidigare. I morse när jag klev upp var det med ett nöjt leende jag tittade ut. Delar av resultatet ser du här nedan.

Förbud som problemlösare

Tänk att människans bästa vän, hunden, kan orsaka sådan hysteri som tycks ha utbrutit i Danmark. Denna artikel gör att jag är glad för att inte bo i Danmark.

Visst, olika hundraser har olika kynne och anlag. Huruvida detta övergår till att hunden blir en fara för sin omgivning är dock helt beroende av dess husse eller matte.
Det finns fler olämpliga hundägare än det finns olämpliga/farliga hundar som jag ser det. Det mesta jag hör om olika hundrasers farlighet bygger på okunskap.

Att t ex förbjuda bullmastiff är för mig obegripligt när jag ser på vår Nelson. Det tycker oxå hans lillebror Sigge. Detsamma tycker hans kompisar Kharma och Ville.

Som så ofta när förbud föreslås som problemlösare så är det i stället information och utbildning man borde satsa på. Okunskap kan vara farligt, allra helst hos beslutsfattare.

SJ har helt spårat ur

Sj spelar i en egen division och behöver inte riskera nedflyttning men kämpar ändå stenhårt vidare för att varje dag slå nya rekord i dåligt omdöme och kundfientlighet. Efter skandalen med den i Kumla avkastade 11-åriga flickan igår så upprepas galenskapen idag när en ung kvinna kastades av ett tåg utanför Stockholm efter det att konduktören bestämt att hon inte fick åka vidare med MITT tåg.

Det här är på alla sätt tragiska händelser. F f a för den drabbade resenären, för medresenärerna, för SJ:s renomme (det som nu finns kvar), för konduktören ifråga, för alla andra konduktörer och SJ-anställda. Ja, för alla.

Hur utbildar SJ sina konduktörer? Och vilken typ av människor söker man till dessa befattningar? Omdömeslösa individer som gillar känslan av att känna och få uttala : "det här är MITT tåg, nu packar du ihop dig och går av mitt tåg ". Det får väl ses som en tillfällighet att de båda nu aktuella konduktörerna är kvinnor då det säkert finns lika många omdömeslösa män i denna yrkeskategori. Men varför kan denna omdömeslöshet frodas i SJ? Beror det på en ovanligt usel arbetsgivare, eller...

Jag bara undrar?

Och, vad tycker ägaren, svenska staten? Och ännu viktigare, vad tänker ägaren göra? Nu räcker det inte längre med politiskt mummel om ursäkter och ersättning, nu måste det till krafttag.

Så här står det bl. a. att läsa på SJ:s hemsida:

-Vision
Alla vill ta tåget!
-Affärsidé
Effektivt och miljövänligt resande
-Kärnvärden
Framåtanda, Omtanke och Ansvar
-Mål
Modernt, lönsamt, kundnära och hållbart reseföretag

Fan trot.

Kvällsarbete

Den intensiva värmen fortsätter och med allt större känslighet för dylikt väder så får jag förlägga mina utesysslor till kvällen när solen försvunnit bakom skogen. Det innebär att det i kväll blir till att äntra min åkgräsklippare för att klippa gräset. 3 timmars kvällsjobb känns faktiskt rätt lockande när jag återkommande kommer att mötas av svala vindpustar.
Viktigt dessutom är att ha fint till på lördag då vi har vår traditionella familjekräftskiva och tomten behöver vara i trim för barns och vuxnas lekar.
Här syns så långt gräset blivit då Nelson och matte nästan får pulsa fram i högt gräs. Kan man pulsa i gräs eller gäller det bara snö? Ett märkligt ting med vår gräsmatta är att oavsett hur varmt och soligt det är så är den alltid grön och frodig, aldrig en gul eller bränd fläck. Det beror nog på att vi bor på en utvald plats på jorden där allt frodas och växer, både grödor och människor. Gräsmattans frodighet kan förstås oxå bero på att gräsklipparen slår sönder och finfördelar allt gräsklipp så att allt går tillbaka till jorden.

Visst vore det lockade med ett dopp i poolen men för min del är detta aldrig aktuellt. Nu har vi dessutom dragit över poolskyddet så att inget oönskat händer när det blir många barn i rörelse.
Pool är ett oerhört överskattat inslag tycker jag.Det beror förstås en del på att jag inte kan nyttja den men även om jag kunde så är det inte vid många tillfällen den kan nyttjas på dessa breddgrader. Dessutom så kräver den ett evigt rengörande, klorerande och vattenpåfyllande. Utöver det så har all utrustning till pooler ett ordentligt överpris, mycket beroende på en monopolliknande marknad där konkurrens är i stort sett obefintlig. Men visst, några får ju alltid några njutbara stunder under sommaren. Stunder som uppskattas desto mera.

Bra rutet av PO

Läser en debattartikel i DN skriven av Pressombudsmannen Ola Sigvardsson där han manar media till besinning i efterrapporteringen av vansinnesdåden i Oslo och på Utöya.
Bra att någon säger ifrån tycker jag som i blogginlägg förra veckan ställde mig frågan varför bilder på missdådaren upprepat visades.
Det blir intressant att se om PO: s uppmaning leder till någon efterföljelse i media.

Inget grillväder

Nej, idag har det inte varit något grillväder med en näst intill bedövande värme.
Då är det skönt att bo i ett riktigt timmerhus för oavsett hur varmt det är så finns alltid svalka inomhus.

Ränderna går aldrig ur

Läser en artikel om "gubbligan" som aldrig upphört råna banker. Förvisso är det inte alltid lätt att byta yrkeskarriär men dessa gubbars tillgivenhet till sitt yrkesval har inte alltid krönts med framgång. Nu hamnar dom ånyo där de spenderat en betydande del av sina vuxna liv. I finkan. Så kan livet oxå te sig.

Eller hur?

I detta hem heter katten Sigge.

Sigges storebror och beskyddare heter Nelson.

Saabsåpan

Saabaffären som alltmera liknar rena såpan bjuder ständigt på nya överraskningar. Den senaste är att finansminister Anders Borg inte vet om att han sitter i Europeiska investeringsbankens styrelse. Det är alltså därför som Anders Borg och regeringen inte har en susning om hur EIB ställer sig till Vladimir Antonovs medverkan i Saab. Intressant.

Jag som alltid trott att en styrelsemedlem har viss insyn i verksamheten. Men det är klart att då måste man först själv vara medveten om att man sitter i styrelsen. Har Borg tagit emot styrelsearvodet tro?
Ett praktexempel på att "verkligheten överträffar dikten".

Sommarmåltid

Sesamnuggets och egenodlat i form av sallad, gurka och smörstekta morötter i varierande färger toppat med en örtdressing på nyplockade kryddor. Ja, mera behövs inte för att skapa en välsmakande sommarmåltid.
Måltiden intagen i växthuset förstås.

Svår att förstå sig på

Jämställdhet i bolagsstyrelser har under lång tid diskuterats och debatterats. Nu kliver jämställdhetsminister Nyamko Sabuni in och gör en helomvändning jfrt med vad hon tidigare salufört i ämnet:

Så sade hon 2008.

Nu är det 2011 och då föreslår hon lagstiftning för kommunala styrelser men inte för det privata näringslivet.
Visst, hon förklarar hur hon tänker men det begriper inte jag.

Jag är en person som tycker att vi människor gärna ska vända på tanken, tänka om, men det måste oxå gå att förklara för omgivningen varför man tänkt om.

Färgskiftning

Titta där, paprikorna börjar så sakteliga skifta från grönt till rött.

Smörrebröd

När D och jag fortfarande var på resande fot så besökte vi ofta Köpenhamn. Minst 4 ggr/år såg vi till att komma till denna en av våra favoritstäder. Väl i Köpenhamn så blev smörrebröd ett stående inslag. Även om vi nu inte längre kan resa så kan vi återuppleva Köpenhamn genom att äta smörrebröd. I kväll blev det i växthuset.

Jag bara undrar

Att det fruktansvärda som drabbat Norge med massakerna i Oslo och på Utöya dominerar mediabevakningen under lång tid är förståeligt. Dock ställer jag mig en fråga.
- Måste missdådaren finnas på bild i tidningar varje dag, med sin iskalla blick och självgoda min?
Jag bara undrar. Vari ligger nyhetsvärdet att publicera samma bilder dag efter dag?

Favoritmåltid

Smörstekt Norrlandsröding med egen potatis och egna sockerärter toppat med creme fraiche smaksatt med ramslök. Bättre blir det inte en torsdagkväll i näst sista semesterveckan. Måltiden förstås avnjuten i växthuset.

Solnedgång över "De blå bergen"

Så här kan det se ut när jag står nedanför poolen vid stengärdsgården och ser solen gå ner över Kilsbergen, ofta kallade "De blå bergen". Med motiv som detta så önskar jag att jag hade två fungerande händer så att jag kunde manövrera en mera avancerad kamera än min enhandsvänliga Canon. Men visst, jag är ändå nöjd med de bilder jag kan ta.

Sinnesro

Så här på sommaren blir det förstås mest utevistelse och utomhusbilder men någon sen kväll har det hänt att vi satt oss i detta rum, Sinnesrorummet. Med naturen så nära så känns det nästan som att sitta ute. Det här är vår särskilda plats för att samtala, läsa, lyssna till musik eller bara vara.


Förvisso är vintern fjärran just nu men vintertid kan en stund i Sinnesrorummet kryddas med en brasa i murspisen.

Trädgårdsgodis

Ett smakprov av ögongodis från vår trädgård.

Utsiktsplats

I det här lilla fönstret i sovrummet gillar Sigge att sitta och titta ut mot trädgården. Han längtar nog till nästa sommar när han får vara ute med oss övriga. När det är riktigt varmt sover han gärna på den här fönsterplatsen eftersom det fläktar skönt när fönstret är lite öppet.

Ännu en växthusmåltid

Igår var det dax för ännu en kvällsmåltid i växthuset.
Visst är basilikan enorm. Vanlig basilika och klotbasilika frodas tillsammans i en gammal dynamitlåda från Nitroglycerin Aktiebolaget Gyttorp. Därjämte står D:s gudomligt vackra rosa pelargoner.Nelson vill alltid vara med när vi äter i växthuset. Han ligger gärna utanför och njuter, luktar och lyssnar. När han märker, vilket han alltid gör, att det blir mattes hemgjorda glass till dessert då vill han absolut vara med så då kommer han in och frågar försynt med sin sammetslena blick om han kan få lite glass. Om han får lite? Ja, gissa.
När jag sitter inne i växthuset med dörren öppen så upplever jag hela omgivningen som ett enda stort, väl ombonat, rum. Mäktigt.Fuchsia en masse.

Bra hund reder sig själv

Nelson älskar hallon. Allra helst förser han sig själv direkt i hallonhäcken. I år är det rekordskörd av hallon för vår del. Ja, rekordskörd av det mesta vi har i vår trädgård. Det måste vara den för all växtlighet gynnsamma väderleken, ömsom regn ömsom sol och värme, som åstadkommer detta växtfyrverkeri. Paus i hallonplockandet.

Dagens lunch

En god och enkel semesterlunch.

Vägen hem

På väg tillbaka från postlådan tog jag några bilder och fick orden "vägen hem" i mina tankar. I min ungdom, i mitten på 60-talet i Sollefteå, så fanns ett lokalt dansband som hette Ola Hermanssons och som låg på Svensktoppen med just den låten, "Vägen hem". Tänk vad en tur till postlådan kan föra med sig.

Det här är vår lilla väg hem.
Med en grässträng i mitten
som det anstår en väg på landet.

Nu är jag hemma igen.

Jag kan förstås oxå ta vägen via grinden.

Balsam för själen

Efter att ha följt de fruktansvärda händelserna i Norge så känns det skönt att ta elmoppen och åka ut och bara lyssna till tystnaden och titta på något av allt det vackra jag omges av.Att bara vända blicken upp mot en ljuvligt klarblå himmel är lindrande.

Håller jag blicken i marknivå så finns annat vackert att njuta av.

Morsar på de årliga sommargästerna nere i hästhagen.

Vatten och salt sitter inte fel i sommarvärmen.

När luften går ur

Efter att ha följt gårdagens händelser i Norge så känns det mesta futtigt och det är svårt att frammana tankar som kan omsättas i ord här på bloggen.

Hatt söker framtiden i backspegeln

Hur ska det gå för Centerpartiet nu när Maud Olfsson slutar och en efterträdare ska väljas. En efterträdare som måste profilera C mera än vad som gjorts under senare år.

Centern måste vilja något mera än att bara ingå i en Alliansregering.
Läser idag i DN denna artikel av en av partiledarkandidaterna,Anna-Karin Hatt. Jag tilltalas i mångt och mycket av vad hon står för och säger sig vilja åstadkomma med Centerpartiet.
Jag skräms inte av att hon skriver att uppgiften nu är att bredda partiet till ett modernt allmänborgerligt parti, som på Thorbjörn Fälldins tid. Jag ser inte denna tanke som en återgång till nåt gammalt och förlegat utan mera som ett avstamp för Centern att ånyo bli en politisk kraft att räkna med.

På Fälldins tid hade Centern en stark position i svensk politik vilket man inte har idag till följd av en alltför välvillig och underdånig anpassning till Alliansen och då fram för allt Moderaterna. Därtill nödda och tvungna får jag väl ändå tillägga.

Som ett i sammanhanget ointressant unikum kan sägas att jag 1976 utdelade pris till Thorbjörn Fälldin som då var statsminister. Jag var vid den tiden Ålderman (=ordförande) i landskapsföreningen Angermannalaget vid Norrlands Nation i Uppsala som årligen delar ut Angermannalagets kulturpris till en förtjänt Ångermanlänning. Ett pris som 1976 tilldelades Thorbjörn Fälldin.