Fortsatt lycka

Jag fortsätter att  surfa på vågen av gårdagens inlägg. För övrigt så pågår planering för Nyårsafton som traditionsenligt firas här på Getingstorp med barn och barnbarn.

Sara på Julafton.

Lyckligt lottad

Bästa julklappen i år var redan känd när Julafton kom.

Hur den ändå kunde vara bäst förstår du när du läser resten av detta inlägg.

Familjen vid årets familjekräftskiva. 
Snart är vi en till.

D läser ur en gravidapp för mig varje söndag. Sara och Per väntar nämligen barn. Det första för dom båda. En tjej som beräknas komma till världen  den 13 februari 2017. Det är spännande för mig att varje söndag bli uppdaterad på barnets vikt, längd och utveckling för övrigt.

Sara på Julafton.

Jag har inga egna barn men hade lyckan att få två, Sara och Marcus, "på köpet" när jag träffade D.  Marcus och Maria har två barn, Erik 10 och Alice 8, så Farfarsrollen har jag hunnit med att träna rätt mycket på. I februari är det dags för mig att ikläda mig Morfarskostymen. Visst är jag lyckligt lottad.

Innemys gäller i julhelgen.

Så här i juldagarna föredrar alla i familjen innemys. Även våra fyrbenta älsklingar så klart.

Där ute på trappräcket sitter Sigge och vill in.

Väl inkommen lånar han Osbornes bädd i köket.

Nelson vill oxå in efter en runda
på egen hand i "lillskogen".

Juldagen

Juldagen är en dag som länge betraktades som en dag när inget händer. I alla fall om man tillhör min generation. En dag att ta sig igenom.

Som traditionen bjuder på Getingstorp så bjöds lutfisk till middag, ett förträffligt alternativ dagen efter julgröt, julgodis och andra juliga frestelser. 

Denna film avslutade vi Juldagen med.

Dagen avslutade vi med film. Det blev filmen "En man som heter Ove", som för övrigt hade premiär på Juldagen förra året.

Jag tycker att det är en sevärd film med många bottnar.  Filmen lämnar i alla fall inte mig oberörd. Kanske väl klischérik för somliga, men jag hade inga problem att ta till mig de många budskap som finns inbäddade i filmen. Den vresige och stundom smått folkilskne Ove är som grannskapets självutnämnde ordningsman knappast en granne vi önskar oss. Därtill är han alltför formad av alla tragedier som kantat hans väg genom livet. När jag ser filmen så känner jag igen ett antal personer som jag själv stött på genom åren. Jag känner oxå igen mig själv från vissa skeenden /perioder. Det kan vara rätt nyttigt att ibland fundera över varför vi människor blir som vi blir och är som vi är.

Utan att riktigt veta varför så fastnade den här repliken hos mig: "Vad du än gör i det här livet så kommer du inte ifrån det levande".  Det kan vi väl vara eniga om.

Julafton

Julaftonen blev precis så trevlig som vi önskade. Kl. 13.00 startade vi med glögg och grötlunch för "Stora Familjen". Senare på dagen så var det dags för "Lilla Familjens" julklappsutdelning och därefter jultallrik. Det där traditionella fullödiga julbordet har vi släppt på under senare år. Det är rätt skönt tycker jag att inte magen står i fyra hörn på Juldagens morgon.

D är nöjd med förberedelserna.

Glögg innan julgröten.

Julgröten väntar.

Julgröten fick sällskap av skinckmacka.

Bara julklappar till barnen. Nja.

Alice och Erik fick rycka in som julklappsutdelare
då Tomten bara hann med att lämna klapparna
på Getingstorp i år.

Svärmor trivdes i klappregnet.

D fick stundom assistans i köket.

GOD JUL!

Trots att inget där ute är sig jullikt så närmar sig Julafton med stormsteg. Här inne på Getingstorp blir jag dock återkommande påmind om julens existens. Julgranen är sedan länge på plats, vårt julpynt likaså. Därutöver så julas det för fullt i köket där D huserat den mesta delen av tiden de sista dagarna inför Julafton. 

Ljuvliga dofter sprider sig i huset och slamrande kastruller och köksredskap vittnar om att julstök pågår. Jag håller mig diskret undan för att inte orsaka störningar i skapandet. 

Om än inte med blixtens hastighet så ändå med förvånansvärd snabbhet infinner jag mig när vid eftermiddagsmörkrets inträde D:s stämma klingar inbjudande: " det bjuds glögg och pepparkakor i köket".

Vart än i världen du befinner dig, vare sig din jul är vit eller grön, så önskar jag dig och de dina en riktigt skön och fröjdefull jul. GOD JUL!

Så här såg växthuset ut den 28 december i fjol.

Så här ser det ut idag och resten av året 
enligt alla prognoser.

På spaning efter julen

Jag blickar ut genom fönstret och försöker hitta nåt som påminner om att  Julafton väntar runt hörnet. Det är ingen lätt uppgift jag givit mig på, men skam den som ger sig.

Inget där som skvallrar om jul.

Där då? Nej, inget. Bilden påminner mig mest om
kommande sommars gräsklippning.

Men där är det väl ändå nåt.

Ja, i garagets fönster står en adventsstake.
Förvisso släckt, men ändå.
Vackert grön och röd är den.

Vid 16-tiden, "ljus i mörkret". Det blir nog ändå
Julafton som vanligt i morgon.

Jultraditioner

Julkorten blir allt färre.

Av de bloggar jag läser så kan jag konstatera att många jultraditioner är avklingande. Många har gått ifrån det traditionella julbordet och det frosseri som ibland förknippas med detta.  Vi satsar i år på grötlunch för "stora Familjen" på c:a 20 personer och julbord , förstås med vegetariska inslag, för "lilla Familjen" som idag är 9 personer.

Julklappar, f f a mellan vuxna, har jag förstått att det förekommer allt mera sällan.  Vi ger julklappar bara till barnen. Jo, oxå de vuxna barnen.

Allt färre är de som fortfarande skickar det traditionella pappersjulkortet. Jag tillhör de som successivt klivit av den traditionen och under senare år övergått till digitala julkort. I år har jag även minskat på dessa och nu blir det företrädesvis ett fåtal äldre personer i bekantskapskretsen som får en julhälsning den vägen. För övrigt så framförs julhälsningarna på annat sätt; via mail, bloggen, telefon och förstås om/när man träffas under julen.

En tradition som jag inte släpper är att ha julgran och då menar jag en riktig julgran, inte nån konstgjord variant. Här på Getingstorp får granen trona i glasverandan från Advent till slutet på januari.

Julgranen tronar i glasverandan.

Traditionen att ta ett julbad har jag däremot inte funnit särskilt omskriven. Antagligen för att den för länge sedan försvunnit. Uppfattningen om och vikten av renlighet och hygien är sedan lång tid förändrad. I det forna bondesamhället sågs det tillfyllest att tvaga sig någon gång i veckan, men när man kom till julen så avancerade hygienfrågorna på attgöralistan och det sågs som viktigt  att man tog ett julbad för att inte vara alltför smutsig inför den kommande julmiddagen. 

I förrgår fick Osborne sitt julbad, 
sedan blev det till att slappa 
i mattes schäslong. 
Idag ska han få luggen klippt.

Årets kortaste dag

En sådan ser jag gärna fram emot.

Igår påstod jag att Vintersolståndet inföll. Fel av mig, det är idag. Gårdagens rubrik "Mot ljusare tider" hade alltså passat bättre idag på årets mörkaste dag. Att ha detta som rubrik idag tog dock emot då en sådan inte innehåller något av den framtidstro som jag vill känna idag. Och alla andra dagar.

Var det då någon som upptäckte att jag låg lite före min tid igår? Jo, min uppmärksamma bloggkompis BP som ofta ser lite mera än vi andra. Tack vare hennes uppmärksamhet så fick jag oxå något att skriva om idag. Bloggfoder kan finnas där du minst anar det. Tack BP!

Mot ljusare tider

 Det budskapet gillar jag, om än lite tillspetsat. 
Men, inte mig emot.

Vintersolståndet idag, vilket innebär att vi nu går ljusare tider till mötes. Så påtagligt kommer det kanske inte att märkas så här på direkten, men bara vetskapen och känslan räcker just nu långt för min del.

Snuvad

Inte mycket minner om att Julafton är
bara fem dagar bort.

För en vecka sedan såg det ut så här på Getingstorp och jag såg fram emot en vacker julhelg med en lämplig dos snö. Det kan jag glömma nu då snön är borta och det förutspås fortsatt mildväder.

Nej, det här är ingen klagovisa utan bara ett konstaterande. Jag gillar ju inte snö och kyla eftersom min sargade lekamen blir extra besvärlig då. Det är inget jag önskar då den sedan några dagar redan är mycket bångstyrigare än vanligt. Det räcker bra så. Korta blogginlägg, där går gränsen för vad jag mäktar med just nu.

Tomten får det i a f lätt att ta
sig genom skogen.

En ljuvlig gryta

Idag behövde jag inte leta fram nåt recept till middagen. D bjöd på en gryta helt efter eget huvud. Den smakade utsökt. Den innehöll Quorn, ugnsrostad potatis, purjolök, paprika,  trattkantareller,  ädelost, ugnsrostade tomater, sockerärter och timjan. Timjan direkt inplockat från trädgården.

D:s söndagsgryta.

Välkommen till bords!

En utsökt fredagmiddag.

Harissahalloumi med rostade morötter  bjöd D på till middag igår. Som så ofta en nyhet. Men, nyheten var ändå bekant för mig då det var jag som hade plockat fram receptet. 

Eftersom D står för alla sysslor här på Getingstorp, inte minst all mathållning, så försöker vi ändå att på något sätt fördela sysslorna så att även jag blir delaktig. När det gäller mathållningen så har det fallit på min lott att försöka hitta recept till maträtter som D sedan lagar. Eftersom jag har rätt bra koll på vad som finns "i ladorna" här på Getingstorp så utgår jag ofta från några givna basingredienser när jag ger mig ut på receptjakt. Den här receptjakten är faktiskt en rätt kul syssla som kommit att ingå i mina dagliga rutiner. Att jaktlyckan alltid är god möjliggörs av att det på internet finns en ocean att ösa ur.

Även om jag plockat fram recepten så är det inte alltid jag känner igen det som sedan serveras på tallriken eftersom det inte sällan är så att D skapar rätterna med en extra twist då hennes kreativa sida aldrig sover. Därför är det alltid med ett visst mått av förväntansfull spänning som jag sätter mig till bords.

Kontraster

Även om det är vinter och inget odlas ute i trädgården just nu så kan jag alltid hitta nåt som växer på andra platser. I "mitt" köksfönster växer t ex Malabarspenat.

Där ute är det vinter och i mitt köksfönster
frodas Malabarspenaten.

Morgon på Getingstorp

Varje morgon på Getingstorp startar med att jag kliver upp vid 6-tiden. Sigge brukar oftast komma upp samtidigt medan det tar lite längre tid för D, Nelson och Osborne. När alla vaknat så börjar dagen alltid med att våra tre killar går ut på morgonpromenad med matte.

Nelson, Osborne och Sigge
väntar på morgonpromenad
med matte.

Julgodis

Som jag tidigare skrivit så händer det nåt nytt varje dag nu inför Jul. D har ständigt nåt nytt på gång. Där ute, inne i huset och inte minst då i köket ju närmare vi kommer Julafton.

På Julafton ska vi ha grötlunch på Getingstorp för "stora familjen" och då blir vi ett 20-tal personer. På Julaftonskvällen samlas "lilla familjen" så då halveras antalet.

Ett vackert hyacintarr. av D.

Ischoklad med cocos och rom.

Ischoklad med havssalt och hasselnötter.

D:s supergoda julgranslimpa.

En Irish coffee kan väl oxå
kallas julgodis.

Vinterbilder

Långt kvar till måltider i växthuset.

Just nu har vi ett vackert snötäcke som gör att den där rätta julstämningen börjar infinna sig. Detta utan att för den skull äventyra framkomligheten där ute. Grannen har därför ännu inte behövt ploga vår väg och D har inte börjat köra med snöslungan.  Snötäcket är så där som jag önskar att det ska vara i vinter. Vackert vitt, ljusskapande och framkomlighetsvänligt.

Väderprognosen  innehåller dock fortsatt mildväder så vi kan nog inte vara helt säkra på en vit jul. Jag passar därför på att redan nu bjuda på några vinterbilder från Getingstorp.

Vårt gamla äppelträd är vackert
även i vinterskrud.

Birdie nam nam har lite annan utformning i år.

Placerad utanför
ett köksfönster.

Inifrån- och utperspektivet.

Veckans fisk = söndagsmiddag

Veckans fisk blev oxå veckans söndagsmiddag. En rätt som jag gärna äter igen.  Vi har nu oxå fått snö i lämplig mängd, d v s lite, så att vi har ett vitt täcke som ger ljus och förhöjer stämningen.

Ugnsbakad torsk med pesto och
potatissallad med gröna linser

Minsann har vi inte fått lite snö där ute.

Det lackar mot jul

Vi närmar oss julen med stormsteg och det märker jag av här hemma. Nästan varje dag så får jag se nåt nytt som D fixat. Får vi nu bara behålla den lilla snömängd som kommit ( OBS! Behålla det lilla som kommit, inte mera snö! ) så blir det en perfekt julinramning här på Getingstorp.

Ljus i vårt hus.

Stjärneljus i glasverandan.

Mera ljus i glasverandan.

Julstjärnor dyker upp
lite här och var.

Liksom likartade motiv.

Jag tror visst att D parkerat
Jeepen i murspisen.

Så här kan Jeepen se ut
när D julhandlat.

Ett av D:s många arrangemang.

Där ute råder mörker.